SÖK
MENY
Lucia sjunger om under
Den traditionella luciasången kallas av vissa för den stora, stämningsfulla nonsenssången. Det sjungs om fjät, sia och ruvande skuggor – ord som inte alla förstår i dag.
Här kommer Svenska språknämndens förklaring för första versen.
Vi utgår från texten i den vanligaste varianten av luciasången, som är en kombination av den svenska författaren och översättaren Sigrid Elmblads text från 1924 och den svenske sångtextförfattaren Arvid Roséns något yngre text. Melodin till sången är från 1800-talets Neapel.
Först versen inleds med ”Natten går tunga fjät”. Fjät är ett gammalt ord för steg eller spår, besläktat med fot.
Sången fortsätter ”runt gård och stuva”. Stuva betyder stuga och var förr en vanlig form, särskilt i sydvästra Sverige.
”Kring jord som sol´n förlät”. Förlåta betyder här överge, lämna. Betydelsen är reserverad för högre stil, särskilt religiös stil, sedan ett par hundra år.
”skuggorna ruva.” Ruva betyder här vila över.
”Drömmar med vingesus” Vingesuset är tvetydigt, enligt Svenska språknämnden.
Den vanliga formen är vingsus, även om vingesus också förekommer, och ordet har ofta ungefär samma betydelse som vingslag, till exempel ”man hörde vingesuset av en ny tid”. Men det kan också vara närmast en ornitologisk fackterm; ”en flock brunänder drar förbi med stort vingesus”.
”under oss sia”. Ordet ”under” är inte en lägesbetecknande preposition utan ett substantiv som har med underverk att göra. Hela satsens betydelse är alltså att drömmar med vingesus siar om under för oss.
”Tänd dina vita ljus, sankta Lucia”.
Enklare alternativ
På sjuttiotalet kom även helt ny och enklare text till luciasången, som numera finns i många sångböcker och ofta används till exempel då daghem ordnar luciatåg.
Ute är mörkt och kallt/ I alla husen/ lyser nu överallt/ de tända ljusen./ Se någon kommer där/ jag vet nog vem det är/ sankta Lucia, sankta Lucia.
Enligt språknämnden står de två texterna helt enkelt för olika syn på poesins uppgift.
”Dagisvarianten tar av vardagsspråkets ordförråd och har naturlig ordföljd; det är lyrik som vill vara enkel och tydlig…. Vingesusvarianten vill skapa gåtfullhet och poetisk känsla genom dunkla anspelningar på annan poesi och diffust bildspråk, ett slags kombination av romantik och postmodernism.”
