SÖK
MENY
Människohandel berör Åland
Hittills har ingen på Åland åtalats för människohandel men trots det är de åländska myndigheterna väl förberedda på fenomenet som blir allt allvarligare i Norden.
Av totalt sextio åländska sjöbevakare har tio fått specialutbildning i hur man skall upptäcka och handla då man står inför fall av människohandel.
Människohandel, eller trafficking som det också kallas, utpekas av polisen som en av de mest lukrativa inkomstkällorna för internationell organiserad brottslighet. Åland och Finland är inte viktiga destinationsländer för människohandeln men däremot fungerar vi som transitland.
Enligt Centralkriminalpolisen i Finland kan det vara fråga om hundratals offer för människohandel som årligen transporteras via Finland vidare ut i Europa eller till Kanada och USA. Det är till största delen fråga om sexuell människohandel, 70 procent av alla offer är kvinnor, men det handlar också om människor som utnyttjas som arbetskraft eller, med andra ord, som vår tids slavar.
En handlingsplan
Statsrådet har redan för ett par år sedan tagit fram en handlingsplan mot människohandel och den planen är välkänd framför allt inom sjöbevakningen, som ju också fungerar som gränsbevakare.
– Tio av de sammanlagt sextio sjöbevakarna på Åland har fått specialutbildning om människohandel, sade sjöbevakningschefen Timo Hissa i går då han informerade om situationen på ett seminarium i Ålands fredsinstituts regi.
Situationen för Ålands del och den människohandel som eventuellt sker via färjor och småbåtstrafik kartläggs som bäst. Dessutom bygger man upp ett samarbete med alla tänkbara instanser som kan bidra till att begränsa människohandeln.
Tillsammans starka
Sjöbevakningen samarbetar redan nu med polisen och tullen och över landets gränser med motsvarande myndigheter i framför allt Sverige och Estland men också i hela Norden och Östersjöregionen. Målet är att här på Åland också aktivt få med bland annat arbetskrafts- och skattemyndigheterna.
– Misstänker man till exempel att allt inte står rätt till i ett företag kan det vara svårt för skattemyndigheterna att ensamma ta kontakt men tillsammans med polisen och oss blir de starka, sade Hissa.
Eftersom det förekommer att människohandlarna använder sig av färjorna som transportmedel har man i Sverige också inlett samarbete med redarföreningen och hamnverket.
Som offer
Samarbete är alltså ett av de viktiga vapnen i arbetet mot människohandel. Utbildning och information är andra metoder att bekämpa trafficing.
Det idealiska skulle vara om alla lärde sig känna igen de omständigheter som ger anledning att misstänka människohandel och att varje suspekt fall rapporterades till myndigheterna.
– Man kan ringa oss också vid minsta lilla misstanke, sade kommissarie Olof Lindqvist.
Både han och Hissa betonade att de som utsätts för människohandel ses och behandlas som offer.
– Man behöver alltså inte var rädd för att någon blir dåligt behandlad.
Lura folk
– Polisen på Åland har inte specialutbildad personal, vi har haft ett fåtal fall av koppleri på färjorna och i samband med det kontaktat centralkriminalpolisen i Åbo eller länskriminalen i Stockholm, förklarade Lindqvist.
Lindqvist började hela sitt anförande med att önska att politikerna agerade mer kraftfullt. Inte i första hand mot den brottslighet som redan existerar utan i förebyggande hänseende.
– Det är klart att det går att lura hit folk som mår dåligt hemma och som tror att lyckan finns i våra länder. Politikerna borde jobba betydligt mera för en jämnare värld och för att informera de människorna om vad det handlar om innan de drabbas, sade Lindqvist.
Oväntat sätt
Schengenavtalet har lett till att gränskontrollerna har förändrats, i dag förekommer inte längre samma möjligheter som förr att stoppa och kontrollera resenärer i tullen.
Men möjligheterna att kontrollera eventuella misstänkta lever ändå kvar men på ett kanske lite oväntat sätt. I Sverige finns det polispatruller som stoppar bil efter bil för att fråga om de har den obligatoriska varningstriangeln. Och här på Åland blir det allt vanligare att kontrollera att gästande privatbåtar har all den sjösäkerhetsutrustning som lagen kräver. Eller att de inte har en olaglig hund ombord…
Statsrådets lättlästa Handlingsplan mot människohandel, som bland annat inkluderar en lista på vilka omständigheter som ger anledning att misstänka människohandel, kan laddas ner från följande adress:
