SÖK
MENY
”Mördarmaneten”; strax söder om Åland
Ännu vet ingen hur stor skada den amerikanska kammaneten, också kallad ”mördarmaneten”, kan ställa till med i Östersjöns kyliga brackvatten.
– De exemplar som har hittats söder om Åland är ganska små. Det tyder kanske på att de inte trivs så bra.
Det säger Jonna Engström-Öst, forskare vid Havsforskningsinstitutet i Helsingfors. I går höll institutet en välbesökt presskonferens där man berättade om forskningsfartyget Arandas senaste expedition när man hittade kammaneten, också som larv.
Det är nu klarlagt att kammaneten förekommer i stor mängd i djupvattnet i Ålands hav där det finns syrerikt vatten ända ner till botten. Också i Bottenhavet finns det mycket kammaneter. Däremot har man inte observerat maneten i Bottenviken.
Söder om Åland
På mätstationen söder om Åland hittade man nästan 200 individer per kvadratmeter vatten. I Bottenhavet observerade man cirka 600 individer per kvadratmeter. Spridningen har gått fortare än forskarna kunnat ana – förra vintern upptäcktes arten i södra Östersjön.
I värsta fall kan maneten slå ut bestånden av strömming och vassbuk eftersom den äter djurplankton som också är fiskarnas föda. De större exemplaren äter också fiskrom och yngel. maneten har inga naturliga fiender – troligen för att de består mest av gelé och bara lite näring för andra djur.
– I Svarta havet, dit maneten kom på 80-talet, förstörde den så gått som hela ekosystemet.
Men, säger Jonna Engström-Öst – det finns en ljuspunkt. De exemplar som hittats i Östersjön under de två senaste veckorna är små, cirka 1 cm långa, trots att maneterna rimligtvis måste ha haft hela sommaren på sig att växa.
– De riktigt stora exemplaren, cirka 10 cm, har inte hittats. Det kan tyda på att salthalten är för låg eller at vattnet är för kallt för at de ska trivas. Vi får se hur maneterna klarar vintern.
Annan manet
Den amerikanska kammaneten har faktiskt en naturlig fiende. Men den är inte aktuell..
– I Svarta havet gick det så att en annan kammanet kom in 17 år senare – en kammanet som äter upp den amerikanska. Det är som när man låter nyckelpigor äta upp bladlöss, beskriver hon.
Att introducera en ny art är inte nödvändigtvis någon bra lösning. Nya problem kan uppstå i dess kölvatten.
– Det finns inga planer på att introducera den i Östersjön. Vi hoppas att vintern tar kål på den.
Havsforskningsinstitutet fortsätter undersökningarna.
