Flyglinje till Vasa är något flygfältets färska chef Jim Häggblom gärna skulle se. Men högst upp på önskelistan står ändå ett flygledartorn som når ett par kvisthål högre än dagens.
Fritiden tillbringar han också gärna med – och i – flygplan, utbildad pilot och hobbyflygare som han är.
– Det känns bra, en del lagar och förordningar att bekanta sig med – och personer. Men det är bara roligt! säger Jim Häggblom, ny flygplatschef vid Mariehamns flygfält.
Han är nu sin femte vecka på jobb, efter en liten paus på två veckor, då han passade på att hjälpa till vid beachvolley-turneringen.
– Jag hade lovat bort mig redan i vintras, men det var bara trevligt. Härlig stämning!
Försiktig
När det gäller att uttala sig om sina visioner om flygfältets framtid är Jim Häggblom rätt försiktig.
– Visst finns det utvecklingsmöjligheter – det finns det alltid, överallt. Men jag känner inte att jag suttit på den här stolen tillräckligt länge för att kunna uttala mig än. Jag vill gärna se mig omkring lite närmare först.
Men vissa tankar har han trots allt kring flygtrafiken på Åland.
– Jag skulle gärna se mer trafik här, både fler rutter och fler resenärer som väljer flyget som transportmedel.
Med rötterna i Karleby i Österbotten skulle han personligen inte ha något emot en linje med direkt flyg mellan Mariehamn och Vasa.
– Det hoppas jag blir möjligt att förverkliga. Det gäller bara för flygbolagen att upptäcka att det skulle vara en intressant rutt.


Flyget en ryggrad
Att man i dag i alla fall har flygturer till Åbo ser han som mycket positivt.
– Det är viktigt både för patienter som ska till Universitetssjukhuset i Åbo, men också för affärsmän och andra som hellre åker flyg än färja.
– Flygtrafiken här går visserligen på minus varje år, med omkring en miljon euro, men den fyller ändå en viktig samhällsfunktion.
Bolaget som driver flygfältet är statligt och därmed är det också staten som står för den ekonomiska förlusten.
– Men speciellt i ett örike är flygtrafiken väsentlig, den utgör en ryggrad i samhället.


Samrådsgrupp?
Det har förts diskussioner kring om landskapet skulle ta över flyget och därmed också få större inflytande.
– I dag finns det tankar på att försöka få ihop till en samrådsgrupp, som förutom mig själv förslagsvis ytterligare skulle bestå av någon från landskapet, någon från trafikavdelningen och kanske också landshövdingen. Det skulle leda till att landskapet skulle få bättre information och större inflytande och det ser jag enbart som positivt.


Högre torn
Uppe i flygledartornet håller flygledare Jenni Tirkkanen på att samtala med ett flyg som är på inflygande. Men själva planet ser man än så länge inte skymten av, det klara vädret till trots.
– Flygplanstornet är lite för lågt. Med tiden har skogen vuxit upp så pass mycket att den skymmer sikten. Visserligen har vi radar, men den visuella sikten är också mycket viktig. Om det finns något som skulle behöva åtgärdas så är det just höjden på tornet. Det vore tacknämligt med ett som når lite högre över trädtopparna än så här.


Flyger gärna själv

Jim Häggblom är själv utbildad pilot och hobbyflygare och tillbringar gärna tid i flygsimulatorn intill flygfältet.
– Det är ett intresse jag haft sedan barnsben. Jag tycker helt enkelt flygplan är fascinerande, så även om jag trivdes jättebra på mitt förra jobb som enhetschef vid Williams buss, var det omöjligt att låta bli att ta tillfället i akt när det här jobbet lediganslogs. I den här miljön känner jag mig väldigt hemma.

LINA ANTMAN

lina.antman@nyan.ax

Foto: ERKKI SANTAMALA

erkki.santamala@nyan.ax