Poliser och domare bröt mot lagen vid telefonövervakning
Riksdagens biträdande justitieombudsman Jukka Lindstedt riktar kritik mot det åländska rättsväsendet.
Polismästare Björn Andersson, två poliskommissarier och två tjänstemän vid Ålands tingsrätt har begått lagstridigheter eller formella fel i samband med telefonövervakning mot misstänkta brottslingar.
Vid utredningen av ett grovt frihetsberövande sommaren 2001, beviljade Ålands tingsrätt en poliskommissarie att övervaka två personers telefontrafik. Avsikten var att utreda om en försvunnen person stått i kontakt med en annan person, och att avvärja fara för liv eller hälsa.
Enligt den så kallade tvångsmedelslagen ska teleövervakning, teleavlyssning och teknisk observation protokollföras tillsammans med bland annat uppgifter om det brott som utreds, giltighetstiden för övervakningstillståndet, vilken tjänsteman som beviljat övervakningen och vilken undersökningsledare som ansvarar för den.
Kommissarien protokollförde inte teleövervakningen över huvud taget, och det gjorde inte heller den andre kommissarie som senare tog över som undersökningsledare i ärendet.
Olaglig sekretess
I samma ärende beslutade en tingsdomare att samtliga handlingar är sekretessbelagda tills annat bestäms. Varken i övervakningsansökan eller i sekretessbeslutet anges vilken brottsmisstanke som förelåg, vilket enligt Jukka Lindstedt strider mot lagen om offentlighet vid rättegång.
Tingsdomaren får därför en formell anmärkning för lagstridigt förfarande.
Året efter ansökte den andre kommissarien om tillstånd för teleövervakning av två personer som misstänktes för narkotikabrott. Ansökan är daterad den 16 januari, och gäller uppgifter för perioden 1 januari till 28 februari. Den beviljades av en tf lagman vid tingsrätten.
Lagen tillåter dock inte teleövervakningstillstånd för mer än en månad framöver, räknat från ansökningsdatum. Lagmannen upptäckte detta i efterhand och begärde en rättelse från kommissarien.
Jukka Lindstedt konstaterar att misstaget inte orsakat några rättsförluster, men anser ändå att kommissarien brutit mot lagen när han ansökte om tillståndet. Även lagmannen handlade lagstridigt när han beviljade det.
Ofullständigt protokoll
På vårvintern 2003 beviljades samma kommissarie tillstånd till teleövervakning av två personer i ett annat narkotikaärende. Polisen protokollförde dock bara övervakningen av den ena personen, och även det protokollet saknar flera av de uppgifter som enligt lag ska noteras.
Senare samma år övervakade kommissarien fyra teleanslutningar som använts av tre olika personer som misstänktes för narkotikabrott. I hans yrkande, som upprättades med hjälp av polisens databas, specificerades en av de tre som brottsmisstänkt.
De båda andra personernas teleanslutningar specificerades också, utan att de nämndes som brottsmisstänkta trots att de var misstänkta enligt ärendets brottsanmälan. Enligt Jukka Lindstedt finns det ingenting som tyder på att något protokoll upprättats beträffande övervakningen av deras teleanslutningar.
Bytt datasystem
Enligt kommissarien beror den bristfälliga dokumenteringen troligen på att den databas som polisen då använde var helt finskspråkig. Därför måste protokoll upprättas tillsammans med kolleger från centralkriminalpolisen som behärskar finska.
Jukka Lindstedt väger in detta i sin bedömning, liksom att databasen var uppbyggd så att den tillät tekniskt bristfälliga dokument att upprättas. Sedan dess har polisen bytt till ett tvåspråkigt databassystem, som också varnar för tekniska brister i protokollföringen.
Lindstedt konstaterar dock att protokollföringen kunde ha lösts med hjälp av polisens allmänna formulär, och ger kommissarien en formell anmärkning.
Han riktar också kritik mot polismästare Björn Andersson, för att han försummat sin skyldighet att övervaka att vederbörliga protokoll upprättas i teletvångsmedelsärenden.
Björn Andersson medger att han inte övervakat systemet tillräckligt.
Men protokollföringssystemet vi då hade var sådant att jag över huvud taget inte kom in i det, jag hade ingen behörighet eller insyn, säger han.