DELA

Svetlana Appelqvist strider vidare

Vårdnadstvisten om tvillingpojkarna Alexander och Anton Appelqvist är en av de mest uppmärksammade rättsprocesserna i åländsk massmedia. Nu är Svetlana Appelqvist-Granvik tillbaka på Åland.
Hon strider fortfarande för sin söner, trots att de i dag är 34 år gamla.
Svetlana Appelqvist-Granvik sitter i sitt rum på ett av stadens hotell. Hon är iklädd en svart- och vitrandig blus och bär en stor hatt. På bordet ligger en hög med fotografier.
– Jag har kommit för att berätta min version av historien, säger hon.
Svetlana Appelqvist-Granvik är född och uppvuxen i Ryssland. För 45 år sedan mötte hon den blivande maken, ålänningen Henrik Appelqvist. De gifte sig och flyttade till Mariehamn. Tvillingpojkarna föddes 1973.
– Jag gjorde allt för dem, minns hon.

Ny värld
Svetlana Appelqvist-Granvik kämpade med att anpassa sig till sitt nya hem. Det åländska samhället skiljde sig mycket från den värld hon kände till.
– Här fanns en kultur jag inte var van vid. Konstiga lagar och tankesätt.
För barnens skull försökte hon hålla ihop äktenskapet, men det fungerade inte och makarna gick skilda vägar. När sönerna var 4,5 år gamla flyttade de till USA med Henrik Appelqvist.
Appelqvist-Granvik ger sin version av berättelsen.
– De togs ifrån mig. Jag minns att en bil hämtade dem.
Hon var förtvivlad och åkte efter till USA för att återse sönerna.
– Jag letade efter dem i stat efter stat. När jag fann dem tog jag dem via Kanada till Ryssland.

Greps av polis
Men Svetlana Appelqvist-Granvik ville inte att de skulle växa upp i Moskva. Bland annat var hon inte nöjd med det ryska skolsystemet. Hon tänkte flytta till Schweiz.
Resan gick via Finland och Sverige där hon greps av polis. Sönerna flyttade återigen till fadern i USA och hans nya fru Linda Dean.
– Det var svårt. Allt jag ville var att leva i fred med mina pojkar, minns hon.
Men Svetlana Appelqvist-Granvik kämpade vidare. Hon reste tillbaka och hade med sig flygbiljetter till barnen. Den gången, säger hon, blev hon gripen och satt i fängelse en tid.
– Min nya man löste ut mig.
När Henrik Appelqvist separerade från Linda Dean krävde styvmodern vårdnaden om de två sönerna. Rättsprocessen pågick flera år efter deras skilsmässa och komplicerades av det faktum att de amerikanska och finländska myndigheterna gjorde flera misstag kring parets skilsmässoformaliteter.

Förlorade barnen
I vårdnadsrättegången gav Ålands häradsrätt styvmodern vårdnaden om barnen. Svetlana Appelqvist-Granvik tror själv att det är hennes ryska bakgrund som gjorde att hon förlorade vårdnaden om sönerna.
– Hur kunde juryn, där många inte ens hade barn, bedöma mig som moder?
Appelqvist-Granvik blickar ut genom fönstret. Det är första gången hon är på Åland på över 30 år. Anledningen är att hon vill berätta sin historia.
Trots att massmedia skrev mycket om fallet fick hon aldrig komma till tals, tycker hon.
Förhållandet till den före detta maken är inte det bästa. Trots att hon är gift för tredje gången bär hon fortfarande hans efternamn.
– Det blev fel i passet. Dessutom vill jag bära samma namn som mina barn.

Haft kontakt
Alex och Anton växte upp och rotade sig i USA. Vid ett tillfälle 1987 flyttade de tillbaka till barndomens Åland för att bo med fadern och dennes nya fru.
Den 8 augusti samma år reste Anton tillbaka till styvmodern och Alex följde efter den 7 februari 1988.
Svetlana Appelqvist-Granvik har försökt att hålla kontakt med tvillingpojkarna genom åren och har nyligen återvänt från ett möte i USA. Till hennes stora glädje har hon blivit farmor. Fotografierna på bordet visar henne med en liten flicka i famnen, glatt leende.
På frågan varför hon vill berätta sin historia offentligt svarar hon:
– Man kan slåss med hjälp av kriminella handlingar eller genom ord.
– Jag har tryckt upp min historia och kommer att sprida den på lappar i stan också.

Skriver bok
I dag är Svetlana Appelqvist-Granvik gift för tredje gången och bor i Helsingfors. Hon är hemmafru och skriver på en novell. Handlingen baserar sig på händelserna i hennes egen bakgrund.
– Jag har levt ett liv så det räcker för 1.000 personer.
Det finns alltid flera versioner av en berättelse. Det här var Svetlana Appelqvist-Granviks.

ANNIKA KULLMAN