SÖK
MENY
Värsta folkfesten!
Nya Åland tog tempen på det härliga Kulturnattsvimlet.
Utanför biblioteket studsar en rosa björn runt i sällskap med en lika rosa älva. Är ni kultur? frågar vi.
– Det är din bedömning, säger älvan hemlighetsfullt och ger oss en liten lapp.
”Glöm din roll”, står det på den. Hon uppmanar oss att komma till Emmaus senare på kvällen.
– Vi ses.
Det spektakulära ekipaget trippar vidare.
Interaktiv konst
Trottoaren vid biblioteket fylls av vita, små penselmålade konstverk. Det är Evamaria Mansnerus och Gunilla Holmgren som lockar fram besökarnas egen kreativitet.
– Det handlar om att lämna spår, så som vi människor har gjort i alla tider, förklarar de.
Hur länge de här spåren står sig beror på vädret.
Johannes Dahlgren, 5 år, målar intensivt på en av plattorna. Hemma brukar också få måla på asfalten, men då bara med kritor. Det är roligare med pensel.
Han har redan ritat en racerbana, nu målar han hela plattor. En framtida motorbansarkitekt? Eller kanske en målare?
Ålänningens sång
Vi lämnar biblioteket och beger oss mot Ålands museum. Vi måste hinna se uruppförandet av den så omdiskuterade nyversioneringen av Ålänningens sång. Alice Söderlund och Birgit Elling, som sitter i publiken, är skeptiska till Nya Ålands påhitt.
– Jag tycker inte att man ska ändra på texten. Den är så bra som den här, säger Alice.
– Jag blev nog lite upprörd, tillägger Birgit.
Originalet kan de både utan och innan.
– Det lärde vi oss redan i skolan, säger Alice.
Erik Andersson, som skrev texten till det vinnande bidraget, försöker lugna alla skeptiker i publiken genom att bedyra att han inte på något sätt vill ersätta originalet.
– Det är oersättligt, säger han.
Maria Stenberg framför ny Ålänningens sång i ett jazzigt arrangemang av Fredrik Erlandsson. Publiken tackar med applåder, men vad säger damerna? Vad tycker de nu om den nya versionen?
– Jag hörde inte riktigt orden. Men de är säkert bra. Jag tror inte att det är så många som fastnar för arrangemanget heller, säger de.
Nej, både Alice och Birgit föredrar fortsättningsvis originalet.
Populär konst
Vi fortsätter till Emmaus där kvällens största folksamling håller på att bildas inför den traditionella modevisningen. Men först blir det konstnärligt värre när vår psykedeliska vän, den rosa björnen från biblioteket, stiger upp på scen. Ett experimentellt, dansant scenframträdande inleds. Bakom framträdandet står Amanda Chanfreau, Sofia Chanfreau och dansaren Parva Pirzadeh.
Man vill utmana åskådarna att som barn ifrågasätta sina givna roller och leka med sin fantasi. Frågan är om det inte också är just barnen, befriade från förväntningar om att behöva förstå, som mest uppskattar akten.
Den snabbt växande folkskaran verkar främst ha kommit för att ta del av den efterföljande secondhand-modevisningen. Något mer folklig kultur.
Det är tolfte året som modevisningen ordnas. Budskapet är mera aktuellt än någonsin. Den gröna vågen som sveper över världen får allt fler att inse det ohållbara i att varje vecka köpa nya H&M-skjortor och toppar för en handfull gångers bruk. Bättre då att göra sitt eget samvete och världen en tjänst och handla begagnat.
