SÖK
MENY
Malin Gustavsson får folkbildningsmedalj
Jämställdhets- och mångfaldsexperten Malin Gustavsson tilldelas Svenska folkskolans vänners (SFV) folkbildningsmedalj för sitt mångåriga arbete för jämställdhet och likabehandling inom organisationer.
– Det är ju ett jättefint uppmärksammande för det arbete man gjort under lång tid, säger Gustavsson.
I går onsdag delade Svenska folkskolans vänner (SFV) årets pris, medaljer och stipendier på sin stora utdelningsfest i SFV-huset G18 i Helsingfors.
Som Nyan tidigare har skrivit om tilldelades forskaren Siv Sandberg Folkbildningspriset och konstnären Jonas Wilén Kulturpriset.
Nu tilldelade SFV ytterligare ett hedersvärt pris till en ålänning. Genusvetaren, jämställdhets- och mångfaldsexperten Malin Gustavsson, grundare och vd på Ekvalita, tilldelas SFV:s folkbildningsmedalj med en medföljande prissumma på 2 500 euro med följande motivering:
”Jämlikhetskonsulenten och genusvetaren Malin Gustavsson har varit en pionjär i arbetet för jämställdhet och likabehandling. Målmedvetet och med en omfattande sakkunskap som grund har hon jobbat för att bryta begränsande normer och strukturer. Hon har ställt sig till förfogande också för olika volontäruppdrag, kreativt utvecklat metoder för att omvandla teori till verksamhetsnära kunskap samt ökat förståelsen för hur angelägna insatser för jämlikhet och mångfald är.”
Grattis! Vad betyder det här priset för dig och ditt arbete?
– Tack. Det är ju ett jättefint uppmärksammande för det arbete man gjort under lång tid. Det betyder att man har blivit sedd, och det är fint och viktigt för alla människor att bli sedda. Men det är egentligen inte jag som gör jobbet, utan det är allt folk ute på fältet som gör det egentliga förändringsarbetet. Medaljen borde egentligen gå till dem. Jag är mer ett verktyg och inspiratör.
Malin Gustavsson hade själv inte möjlighet att delta SFV:s utdelningsfest under gårdagen, då hon ledde ett heldagsseminarium om jämställdhet på Högskolan på Åland, arrangerat av Nipå.
Hur var seminariet, var det välbesökt?
– Nja, man kanske märker att det är lite sjukdomar som går just nu och mycket annat på gång. Men det var jättebra diskussioner. Folk har verkligen hunnit snacka, till skillnad från när man har haft ett riktigt stort seminarium. Det känns som att vi lyfte frågor som verkligen berörde de som var på plats.
Hur långt har man rent generellt kommit på Åland i de här frågorna, jämfört med i riket och i Sverige, enligt din erfarenhet?
– Jag har ju inte varit överallt, så det är jättesvårt att säga. Men jag upplever att det är ett litet samhälle där saker kan hända snabbt, men också ta tid. Det är ofta små enheter med små resurser. På många ställen finns det en bra förståelse för de här frågorna, men man kan också stöta på konservativt motstånd, det kan man möta överallt. Det beror helt på vilken organisation det handlar om, jag upplever att det finns organisationer som absolut ligger framme i bräschen och även de som ligger i botten. Det är nästan omöjligt att säga om det generellt sett skiljer sig på Åland jämfört med riket eller Sverige. Problemen med trakasserier har inte försvunnit på Åland trots att frågorna lyfts länge. Det handlar om ett kontinuerligt arbete, där man stöter på nya utmaningar efter att ha löst andra.
Vad sker härnäst för dig?
– Ekvalita fyller 15 år i maj, så vi håller på att planera för festen. Prispengarna får nog gå till firandet, haha. Det är härligt att få fira, och det känns extra fint att få det här priset under jubileumsåret, då kan man dubbelfira.
Hur ser du på utvecklingen inom ditt fält under de här 15 åren?
– Jag upplever att Metoo och Black Lives Matter har förändrat arbetet och hur vi ser på de här frågorna totalt. I dag har vi mycket större förståelse för att det handlar om strukturella problem snarare än individuella. Det visar till exempel att vi alla är delaktiga, att vi alla är med och skapar en inkluderande eller exkluderande arbetsmiljö. Det bor en rasist, sexist, transofob eller funkofob i oss alla. Det handlar om att jag med mina handlingar antingen stöder eller jobbar mot de här strukturella problemen. Vi kan inte skylla på andra utan måste se till att själva inte vara med och upprätthålla och stöda strukturer i samhället som vi inte vill se.
– Just nu blåser det en bra vind åtminstone i Finland upplever jag. För tillfället är det till exempel många firmor som startar upp och som driver de här frågorna, jag var länge rätt ensam om att jobba med dem. I dag vill unga människor jobba i organisationer som är respekterande och inkluderande, som tänker på vilka etiska klimatavtryck de lämnar. Respekt och värnande för naturen och värnande om människor hänger samman. Inom miljörörelser är jämställdhetsfrågor viktiga, och inom jämställdhetsrörelser är klimatfrågor viktiga. Rörelserna stödjer numera varandra i diskussionerna.
