Mats Löfström: Inte en optimal lösning
Mats Löfström är inte nöjd med hur Social- och hälsovårdsministeriet har dragit gränsen kring vem som får och inte får resa till Åland. Beslutet stoppar exempelvis svenska läkare och annan vårdpersonal som jobbar på ÅHS.
– Jag hade gjort gränsdragningen på ett annat sätt, säger han.
Tio läkare och cirka 20 andra sjukvårdare som normalt reser från Sverige för att jobba på Åland stoppas i och med tisdagens beslut av Finlands regering. Däremot får personal som ska bemanna den åländska sjukvårdshelikoptern resa in från Sverige och behövlig expertis till Optinova, som tillverkar medicinsk utrustning, får resa till Åland. Även personal som jobbar på ett svenskt kärnkraftverk får resa från Åland till Sverige för att utföra sitt jobb.
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström konstaterar att det finns en rädsla inom Social- och hälsovårdsministeriet samt THL att smittan ska sprida sig med den internationella fartygstrafiken och därför vill man minska den.
Gränsen mot Sverige i norra Finland påverkas också av tisdagens beslut, men där tillåter man att finländsk vårdpersonal fortsätter korsa gränsen för att jobba i den svenska sjukvården i Norrbotten, men med utökade regler om hemkarantän för att minska smittrisken.
– Det tycker jag själv hade varit en logisk lösning för sjukvårdspersonal som kommer från Sverige till Åland.
Varför blev det inte en sådan lösning?
– Det får du fråga regeringen som fattat beslutet. Min bedömning är att man från ministeriet oroade sig för smittan och behövde dra gränsen någonstans och drog den här. Om jag fått bestämma hade jag gjort på ett annat sätt och beaktat EU-kommissionens beslut om att ge sjukvårdspersonal möjlighet att resa till sitt arbete.
Mats Löfström lyfter upp en skillnad mellan situationen på Åland och i norra Finland. Norrbotten har inte möjlighet att få ersättande sjukpersonal från någon annan ort, medan Social- och hälsovårdsministeriet nu har ålagt Åbo att se till att svensk- eller tvåspråkiga sjukvårdspersonal flyttas från Åbo till Åland.
– Jag är glad att man är redo att lösa problemet och det kan fungera. Huvudsaken är att man, även i ett undantagstillstånd, kan få sjukhuset att fungera. Det är inte acceptabelt att flyga väntande mammor till till bb i Åbo för att man inte har en anestesiläkare här. Det här är en tillfredsställande lösning, även om det inte är optimal.
Granska proceduren senare
På tisdagen skriver Mats Löfström i ett inlägg på sociala medier att man, när krisen är över, behöver se på beslutsgången mellan Finland och Åland.
Jag förstår av inlägget att du inte är nöjd med läget. Vad är det som gått fel?
– Vissa saker har fungerat och vissa saker har inte fungerat. Ett exempel på sådant som inte fungerat är att ministeriet fattade beslut i fredags att sjukvårdspersonal som reser in måste sitta 14 dagar i karantän innan man får arbete. Det här har man, mig veterligen, beslutat om utan att på förhand kontakta landskapsregeringen eller ÅHS. Det här är så viktiga saker att det måste fungera även i kristider.
Han lyfter upp att Ålandsminister Anna-Maja Henriksson (SFP) kontinuerligt haft kontakt med Åland, som ett exempel på det som fungerat.
– Hon har skött det här på ett utmärkt sätt. Hon såg till att Åland hörts, att inga beslut fattats innan Åland hörts och hon har informerat om besluten på förhand.
Mats Löfström konstaterar att Finlands beslutsfattande är relativt decentraliserat och att exempelvis Social- och hälsovårdsministeriet fattar sina beslut självständigt.
– Man måste, när det här är över, se över hur olika aktörer agerar. Det här har vi aldrig testat förut, vi har aldrig satt våra beredskapslagar i kraft sedan kriget och nu är det för första gången för alla. Det är viktigt att nu inte peka finger – och det gör jag inte – men vi behöver, när krisen är över, se över hur situationer fungerat.