SÖK
MENY
Nya Åland får anmärkning av Opinionsnämnden
Opinionsnämnden för massmedier i Finland, som är mediernas eget organ för självreglering och som övervakar att medierna agerar etiskt, anser att Nya Åland har brutit mot punkt 21 i Journalistreglerna i samband med publiceringen av en del i granskningen av arbetsklimatet på Ålands radio och ger tidningen en anmärkning.
Här kan ni läsa hela avgörandet i sin helhet:
Fällande beslut 8085/UL/22
Nya Åland
Ärende: mycket negativ publicitet, eget ställningstagande, redaktörens ställning
Tidningen eftersträvade inte genuint ett samtidigt hörande av anmälaren, som fick mycket negativ publicitet i artikeln. Anmälaren hördes i efterhand genom att man publicerade hennes eget ställningstagande samt en intervju där anmälaren fick dementera de påståenden som framförts om henne. I fallet finns inga tecken på missbruk av journalistens ställning.
Anmälan 19.6.2022
Anmälan gäller de artiklar om dålig stämning och dåligt ledarskap vid redaktionen för Ålands Radio och TV som Nya Åland publicerade i sin tryckta version 29.4.2022:
1.Vittnesmål ger starkt stöd åt visselblåsaren
2.Efterforskade källor och hemligstämplade rapport
3.År av mobbning, sexism och trakasserier, En liten klick bestämmer allt
Enligt anmälaren har Nya Åland brutit mot punkt 21 i Journalistreglerna i den artikelhelhet som tidningen publicerade, där den förtalade anmälaren både som person och som chef. I tidningens artiklar nämndes anmälaren vid namn och anklagades bl.a. för sexuella trakasserier, som är ett brott. Enligt anmälaren har hon inte fått möjlighet att i samma sammanhang bemöta anklagelserna. Enligt anmälaren delades det nummer av tidningen som utkom på fredag ut till alla hushåll på Åland och hon fick möjlighet att bemöta påståendena i artikeln först i det nummer som utkom följande måndag och som bara gick till tidningens prenumeranter.
Enligt anmälaren har Nya Åland brutit mot punkt 22 i Journalistreglerna. Enligt anmälaren har Nya Åland hänvisat till att anmälaren vid den tid när artikeln publicerades befann sig utomlands och därför inte kunnat nås. Anmälaren berättar att hon hela tiden varit anträffbar via telefon, sms och sociala medier.
Dessutom konstaterar anmälaren att Nya Åland bröt mot god journalistisk sed eftersom den icke-namngivna huvudkällan enligt anmälaren är mycket god vän med den redaktör som skrivit artikeln. Enligt anmälan var artikelhelheten också ensidig, eftersom Nya Åland enligt anmälarens uppgifter hade varit i kontakt med flera av hennes arbetskamrater som hade framfört en annorlunda uppfattning om henne och situationen på arbetsplatsen. Dessa åsikter hade enligt anmälan ändå inte alls framförts i artiklarna. Däremot anser anmälaren att det i artiklarna har framförts sådant som är ofördelaktigt för henne, men som gagnar visselblåsaren som gjort avslöjandena.
Chefredaktörens svar 30.8.2022
Enligt Nya Ålands ansvariga chefredaktör Anna Björkroos hade Nya Åland under en lång tid från flera olika håll fått tips om att allt inte stod rätt till inom Ålands radio och TV (ÅRTV). Enligt chefredaktören var 5.4.2022 en av de första gångerna som Nya Åland tog kontakt med redaktionsledningen vid ÅRTV. Den person som då var tf. redaktionschef informerades om att tidningen granskade arbetsförhållandena vid ÅRTV. Den tillförordnade redaktionschefen fick då det första utkastet till den kommande artikeln per e-post. Han ombads förmedla utkastet till anmälaren, som då var sjukledig, samt till dåvarande arbetarskyddsfullmäktige, med begäran om att få deras kommentarer.
Enligt chefredaktören fick redaktionen senare veta att e-postmeddelandet inte enbart skickades till de berörda, utan också till ÅRTV:s hela redaktion. Efter detta kontaktades bland annat Nya Ålands chefredaktör och ansvariga utgivare personligen av personer som försökte påverka den eventuella publiceringen av artikeln. Chefredaktören konstaterar att eftersom reaktionerna var så kraftiga förstod man på redaktionen att saken måste undersökas vidare för att man skulle få en klarare bild av situationen.
Chefredaktören berättar att flera journalister vid tidningen fördjupade sig i fallet för att tidningen skulle kunna gardera sig mot eventuella påståenden om att inte uppfylla god journalistisk sed eller att tidningen inte skulle ha varit neutral.
Chefredaktören konstaterar att redaktören som skrivit artikeln om visselblåsaren i fallet inte är vän med denne, utan är en av de anställda på Nya Ålands redaktion som har minst kontakter till ÅRTV. Enligt chefredaktören har i princip har alla samtal och intervjuer i samband med processen bandats, så det råder ingen tvekan eller osäkerhet om vad som sagts eller inte sagts.
Enligt chefredaktören framkom det så mycket material i efterforskningarna att det delades in i tre olika artikelhelheter, vilka publicerades i tre på varandra följande nummer av pappersversionen av Nya Åland. Enligt chefredaktören fick anmälaren, ÅRTV:s föräldralediga redaktionschef, framföra sin igen syn på händelserna i samband med både den andra och den tredje delen av artikelhelheten.
Enligt chefredaktören byggde hela artikelserien på både anonyma och namngivna källor, en anmälan till regionförvaltningsverket och en rapport som en extern konsult redan 2016 tagit fram gällande arbetsklimatet vid Ålands Radio. För artikelserien intervjuades omkring 15 personer, till exempel nuvarande och tidigare anställda inom ÅRTV samt den nuvarande och tidigare ledningen.
Enligt chefredaktören måste den omfattande artikelhelheten delas upp över flera publiceringsdagar. Läsarna informerades direkt om var och när nästa del kunde läsas. Redaktionen ansåg det vara väldigt viktigt att alla texter i detta fall publicerades i de tidningar som ges ut som papperstidningar, så att de läsare som bara läser papperstidningen inte skulle missa någon del.
Enligt chefredaktören var nyhetsämnet i den första delen i artikelserien den anmälan som gjorts till regionförvaltningsverket. Tidningen tog i sin artikel inte ställning till huruvida anmälaren gjort sig skyldig till något brott utan redogjorde för att en anmälan gjorts och presenterade vittnesmål.
Enligt chefredaktören konstaterades det direkt i brödtexten i den inledande artikeln från 29.4.2022 att situationen var komplex: ”De intervjuade, som arbetat eller alltjämt arbetar på radion – några av dem i höga befattningar – kan delas in i tre grupper: Till att börja med finns de som inte alls håller med om visselblåsarens bild av radion som en destruktiv arbetsplats. Dessa menar att visselblåsaren själv har varit en problematisk kollega och lägger större delen av skulden på honom. Sedan finns en grupp ”neutrala” medarbetare. De har inte själva känt sig mobbade utan försöker bara sköta sitt jobb och hålla sig på sin kant, men de instämmer i att stämningen på jobbet är dålig. Och sist finns en grupp som helt instämmer i visselblåsarens beskrivning.”
Enligt chefredaktören tog Nya Åland dagarna före publiceringen åter kontakt med källorna och dubbelkollade citat för ett sista godkännande. Enligt chefredaktören var det en person av de intervjuade som uttryckte sig helt och hållet positivt om redaktionschefens ledarskap. Hen ville dock absolut inte bli direktciterad, inte ens anonymt. Enligt chefredaktören kontaktade man dagen före första delens publicering ännu källan och bad om tillåtelse att få publicera dennes citat, men fick inte tillstånd att göra det.
Enligt chefredaktören har Nya Åland under artikelprojektets gång återkommande haft kontakt med ÅRTV:s ledning och övriga personal, både för att göra intervjuer och för att begära ut material och kontrollera information. Chefredaktören berättar att eftersom den kritik som riktades mot den namngivna personen var så stark så kontaktade redaktionen igen, dagen före publiceringen av den första artikelhelheten, ledningen för ÅRTV:s redaktion och berättade att tidningen hade för avsikt att publicera den första delen i sin artikelserie 29.4.2022.
Enligt chefredaktören talade tidningens redaktör med ÅRTV:s tf. redaktionschef och berättade om innehållet i artikelserien. I detta sammanhang fick tf. redaktionschefen veta att ÅRTV:s ordinarie redaktionschef nämns vid namn i artiklarna och att det skulle finnas möjlighet att i samma sammanhang kommentera frågan i tidningen. Chefredaktören konstaterar att redaktionen i detta skede inte skickade några texter för läsning, eftersom man inte ville att dessa skulle hamna i utomståendes händer. Enligt chefredaktören hade den redaktör som skötte ärendet frågat om tf. redaktionschefen kunde förmedla informationen vidare till ordinarie redaktionschefen som var föräldraledig och befann sig utomlands. Tf. redaktionschefen hade då svarat jakande.
Enligt chefredaktören hade man under samtalet gått igenom innehållet i artikelserien och dess omfattning och slutligen kommit överens om att tf. redaktionschefen skulle kommentera först efter att hon läst artikeln i tidningen. Enligt chefredaktören fick tidningen även på annan väg information om att hela personalen vid ÅRTV hade informerats om den kommande publiceringen i den interna personalgruppen.
Enligt chefredaktören tog Nya Ålands reporter den första publiceringsdagen, fredag 29.4.2022, direkt kontakt med anmälaren genom att skicka henne ett sms där man bad om en intervju. Anmälaren svarade då att hon var upprörd över att hon inte fått framföra sin ståndpunkt redan i fredagens tidning, men tog inte desto mera ställning till intervjuförfrågan. Nästa person som tog sig an saken var den jourhavande helgreportern. Denne bad igen om en intervju och föreslog att detta kunde göras när det passade anmälaren, som på grund av sin utlandsresa befann sig i en annan tidszon. Anmälaren skickade då sin första skriftliga kommentar. Denna publicerades i sin helhet i nästa pappersupplaga av Nya Åland måndag 2.5.2022, tillsammans med del två av artikelserien, som bland annat innehöll intervjuer med en tidigare redaktionschef och en tidigare styrelseordförande som bekräftade de anonyma vittnesmålen.
Enligt chefredaktören påpekade anmälaren i sin skriftliga kommentar att hon nu vill fokusera på familjen och föräldraskapet, men Nya Åland bad ändå på nytt om att få göra en intervju. Anmälaren avböjde, men gick med på att ge skriftliga svar på frågor. Dessa frågor och svar publicerades i sin helhet i den tryckta versionen av Nya Åland tisdag 3.5.2022.
Enligt chefredaktören publicerades de två första artikelhelheterna, såväl de kritiska åsikterna som de olika bemötandena, tillsammans som olåsta artiklar på Nya Ålands hemsida (nyan.ax) måndag 2.5.2022.
Enligt chefredaktören lade man sedan också upp allt material så som det hade publicerats i tidningen Nya Åland som en separat helhet på tidningens webbplats för att alla läsare som ville skulle få möjlighet att läsa hela artikelserien, oberoende av om de prenumererar på Nya Åland eller inte. Det digitala innehållet låg ute på nyan.ax, väl synligt på startsidan och var öppet för alla, alltså inte bara prenumeranter, att läsa i flera veckors tid.
Chefredaktören berättar att Nya Ålands redaktion började forska i saken och skriva artiklarna om ÅRTV-fallet i början av april 2022 och ärendet har ännu inte nått sitt slut. Chefredaktören konstaterar att det kan ses som en mycket obekväm och utmanande uppgift att granska ett annat mediums förehavanden på en liten ort, eftersom i princip alla känner varandra i viss mån. Chefredaktören konstaterar om Nya Åland på grund av detta skulle ha avstått från att publicera artikeln och inte skulle ha rapporterat om de missförhållanden granskningen efterhand visade att fanns inom ålänningarnas eget public service-bolag ÅRTV skulle tidningen inte ha fullgjort sitt journalistiska uppdrag.
Chefredaktören berättar att en ny extern granskning initierats vid ÅRTV efter att artikelserien publicerades. Den gjordes av jurister och experter på området och kom fram till snarlika resultat om arbetsmiljön i bolaget som tidningens artikelserie beskrev. Styrelsen för ÅRTV informerade i somras om att anmälaren kommer att avsluta sin anställning i bolaget efter sin föräldraledighet. Regionförvaltningsverkets granskning var ännu inte klar när genmälet skrevs.
Beslut
JR 1: Journalister är i första hand ansvariga inför sina läsare, lyssnare och tittare. Dessa har rätt att få veta vad som händer i samhället.
JR 4: Journalister får inte missbruka sin ställning. De får inte ta upp sådant stoff till behandling som är förknippat med en möjlighet till personlig vinning och inte yrka på eller ta emot fördelar som kan äventyra deras oavhängighet eller yrkesetik.
JR 21: Om journalister framställer information om en klart identifierbar persons eller parts agerande och därmed ger denna en mycket negativ publicitet, ska de ge föremålet för kritiken möjlighet att framföra sin egen syn redan i samma sammanhang.
JR 22: Ifall det inte är möjligt att höra den som blivit föremål för den mycket negativa publiciteten samtidigt, kan det vara nödvändigt att höra personen i efterhand. Om så inte sker, hör det till god sed att publicera personens egen ståndpunkt.
I den omfattande, undersökande artikelserie som Nya Åland publicerade i den tryckta tidningen berättades om den dåliga stämning och ledarskapskultur som under flera års tid rått inom Ålands Radio och TV. I artikeln berättades också om den anmälan som gjorts till Södra Finlands regionförvaltningsverk. Kritiken gällde i synnerhet ÅRTV:s redaktionschef.
Opinionsnämnden för massmedier konstaterar att de långvariga problem med arbetsklimatet som förekommit vid Ålands public service-bolag var en lokalt viktig sak som allmänheten hade rätt att få kännedom om, och att redaktionen hade grunder för att berätta om saken. I fallet finns inga tecken på missbruk av journalistens ställning.
Opinionsnämnden konstaterar att de påståenden som framförts i artiklarna orsakade anmälaren mycket negativ publicitet i hennes yrkesroll. Tidningen erbjöd dock inte en genuin möjlighet till samtidigt hörande, utan hade bara via mellanhänder förmedlat meddelanden om den aktuella artikeln till anmälaren i olika skeden av processen. Opinionsnämnden konstaterar att tidningen borde ha kontaktat anmälaren direkt för att säkerställa ett samtidigt hörande.
Tidningen hörde anmälaren, som hade blivit föremål för mycket negativ publicitet, i efterhand genom att publicera hennes eget ställningstagande samt en intervju där anmälaren fick dementera de påståenden som framförts om henne. Tidningen publicerade också hela artikelserien tillsammans med hörandet av anmälaren på sin webbplats så att materialet var öppet för alla att läsa. Det här var inte tillräckligt för att korrigera försummelsen av samtidigt hörande.
Opinionsnämnden för massmedier anser att Nya Åland har brutit mot punkt 21 i Journalistreglerna och ger tidningen en anmärkning.
Beslutsdatum:
25.1.2023
Beslutsfattare: Eero Hyvönen (ordf.), Mona Haapsaari, Marja Keskitalo, Minna McGill, Valpuri Mäkinen, Alma Onali, Harto Pönkä, Henrik Rydenfelt, Margareta Salonen, Timo Sipola, Jani Tanskanen och Marjukka Vainio-Rossi.
