DELA
Foto: Ida K Jansson
Annica Brink är landskapsregeringens koordinator för projektet där man under somrarna 2019 och 2020 ska ta brackvatten från vikarna och använda det som bevattning på åkrarna.

Östersjön kan bli två till fyra grader varmare

Östersjön lider av syrebrist och övergödning. Och år 2100 kan havet vara två till fyra grader varmare till följd av klimatförändringen.

– Just nu är det ”worst case scenario” för Östersjön, säger biologen Annica Brink.
En ny finländsk studie visar att syrenivåerna i Östersjön är de lägsta på 1 500 år. De så kallade döda zonerna i Östersjön sträcker sig tillsammans över 70 000 kvadratkilometer, ett område som tillsammans skulle täcka fyrtiofem gånger Ålands landyta.

– Övergödningen bidrar till den kraftiga algblomningen. När algerna bryts ner, dör och sjunker till botten, förbrukas syre och det blir syrebrist, säger Annica Brink, som är biolog med inriktning på vatten.

Vattnet i Östersjön kan skikta sig på grund av skillnader i salthalten mellan botten,- och ytvattnet. Syret lyckas inte ta sig ner till botten.

– Man kan se det som ett lås. Syret, som binds i vattnet har svårt att ta sig förbi låset, säger hon.

Zonerna kallas för döda eftersom inga djur kan leva i de syrefria områdena.

Det finns forskning som visar att år 2100 kommer istäcket på jorden att minska med femtio till åttio procent. Ytvattnets temperatur i Östersjön kommer då stiga med mellan två och fyra grader.

– Vårblomningen av algerna är underskattad, för det är den som bidrar till gödningen av hela sommarblomningen, säger Brink.

Eftersom vattnet blir varmare kommer vårblomningen att börja tidigare. Det i sin tur bidrar till tidigare och längre sommarblomningar. I slutet av våren när kvävet tar slut dör vårblomningen, men det är inget hinder för att cyanobakterierna ska frodas.

– Cyanobakterierna kan fixera kväve från luften. Därför kan de blomstra, eftersom det redan finns rikligt med fosfor i vattnet, säger Brink.

Läs mer i Nya Åland!