SÖK
MENY
Presidenten försäkrar att Ålands status inte är hotad
President Sauli Niinistö försäkrade att det inte finns något tryck på att ändra demilitariseringen eller neutraliseringen vid en eventuell Nato-ingång.
– Man har inte sett att det skulle föranleda något hinder, sade presidenten under en presskonferens under torsdagen. Han passade även på att försöka tolka det åländska jubileumsmottot ”egensinne”.
Det var en kort presskonferens som presidenten höll i under torsdagen, där majoriteten av mediefrågorna tyvärr reserverades för de tillresta finländska medierna. Fokus under diskussionen blev förståeligt nog Ålands särskilda status i relation till ett Nato-medlemskap. Där försäkrade dock presidenten om att varken demilitariseringen eller neutraliseringen är hotad.
– De är givna saker. Det finns inga krav eller kommande avtal som kräver att man måste ändra något.
Han påminde alla närvarande igenom att Ålands status bottnar i en internationell överenskommelse.
– De underskrivande länderna är fortfarande bundna till den signeringen. I den här diskussionen bör man uppmärksamma att Finland ska försvara den här demilitariseringen, hur mycket det sen skiljer sig från traditionellt försvar är en annan fråga. Jag har till min stora glädje också hört att Sveriges försvarsminister hade en liknande kommentar.
Yle Uutiset frågade förtydligande fråga av presidenten huruvida det alltså inte existerar något tryck på att ändra Ålands status.
– Ni har nog helt rätt om denna uppfattning. I de här begynnande diskussionerna man haft med Nato har man gått igenom att avtal som förpliktigar Finland. Man har inte sett att (Ålandsfrågan reds. anm) skulle föranleda något hinder.
Turkiets ska diskuteras
Niinistö fick även frågan om vad han tänker prata om med Natos generalssekreterare Jens Stoltenberg under Gullrandasamtalen som hålls i Helsingfors i helg. En av frågorna som Niinistö ämnar lyfta är Turkiets motstånd mot Sveriges och Finlands medlemskap i Nato. Efter de bägge ländernas ansökan om att gå med i militäralliansen har Turkiet aviserat krav för att de ska rösta ja till inträdet.
– Det ska bli intressant att höra hans åsikter om situationen. Vi är annars också i tajt kontakt. Men säkerligen tynger den här situationen också honom, det att Turkiet orsakar en väsentlig ändring i tidtabellen. I den offentliga diskussionen pratas det mycket om vad Finland och Sverige svarar, så det sätter tryck på oss. Nu har jag försökt reda ut om vi agerar väldigt annorlunda från något annat Natoland i förhållande i till Turkiets bekämpning av terrorism, men svaret är ganska klart enligt mig – vi avviker inte avsevärt. Av detta kommer man enkelt till slutledningen att Turkiets missnöjde inte riktar sig speciellt och enbart mot Finland och Sverige, utan på bredare skala. Trycket läggs på Nato och såna diskussioner är viktiga och intressanta att föra med Stoltenberg.
Vad är egensinne?
Presidenten konstaterade att han haft en livlig och intressant dag på Åland. Han fick avslutningsvis även en fråga om hur han tolkar mottot ”100 år av egensinne”:
– Ja, kanske vi måste tolka den tillsammans, sade han med ett skratt och lade till:
– Jag tror man försöker berätta att ”vi har haft våra egna saker i våra egna händer och att vi ska ännu göra det samma och ta hand om oss själva.” Jag tycker det är en positiv attityd.
