Regler för antagning skärps ytterligare
Det kan bli svårare för åländska studenter att få en studieplats i Sverige. Det svenska Universitets- och högskolerådet, UHR, föreslår en ytterligare skärpning av antagningsreglerna.
– Förslaget underlättar inte för ålänningar att få en högskoleplats i Sverige, säger byråchef Elisabeth Storfors.
Förslaget bygger på en konsekvensutredning som skickades ut på remiss till bland annat Ålands landskapsregering nyligen. De nya föreskrifterna berör bland annat meritvärderingar av betyg från utländska, det vill säga ”icke-svenska”, betyg. De föreslås börja gälla från antagning till utbildning som påbörjas efter den 31 maj 2019.
I förslaget använder UHR olika tabeller för omräkning av meritvärdena från olika länders betygssystem. Allt för att skapa en så rättvis jämförelsegrund som möjligt inför antagningen.
UHR konstaterar att jämförelsen för sökande med finsk studentexamen nu gjorts om, så att endast finska sökande med svenska som undervisningsspråk används som underlag för jämförelsen av finsk studentexamen och svensk gymnasieexamen. Denna grupp har enligt myndigheten uppvisat en betygsfördelning som bättre speglar det finska systemets betygsfördelning.
I svaret till UHR konstaterar utbildningsminister Tony Asumaa och byråchef Elisabeth Storfors från landskapsregeringen att de förändringar som föreslås resulterar i ännu en skärpning och försämring av det slutliga meritvärdet för åländska studerande. Deras slutsats är att det blir generellt svårare för åländska studenter att få en studieplats vid svenska universitet och högskolor.
De berör i sitt svar också förslaget som handlar om meritvärdering för betyg från Ålands yrkesgymnasium. I svaret heter det att ”förslaget till meritvärdering för den yrkesinriktade gymnasieutbildningen förefaller vara sträng”. De konstaterar att eftersom det tidigare saknats en bedömning av betygsskalan 1-3, så är effekterna av den föreslagna meritvärderingen svåra att förutse.
– För närvarande bedriver omkring 70 procent av alla åländska högskolestuderande sina studier i Sverige. Inom flera nyckelområden erbjuder Sverige den enda möjligheten för ålänningar som vill utbilda sig på svenska. Nedskrivningen i meritvärderingen påverkar studerande inom pågående utbildning på ett negativt sätt, säger Asumaa och Storfors i sitt svar till UHR.
– Det är av yttersta vikt att åländska högskolestuderande även i framtiden ges reella möjligheter att bedriva sina studier i Sverige inom många utbildningsområden. Tillgängligheten till högre utbildning har en avgörande betydelse för det åländska samhällets utveckling och tillväxt samt för att tillgodose behovet av utbildad arbetskraft, skriver de vidare.