SÖK
MENY
Stormöte om äldreomsorg gav hopp om en nystart
Allt fler äldre och allt färre som tar hand om dem: det kända dilemmat var temat för en välbesökt diskussion i lagtingets lokaler förra veckan. – Det är heller inte ett Ålandsspecifikt problem, sa Susanne Broman, specialsakkunnig på landskapsregeringens socialvårdsbyrå.
Det handlar både om att rekrytera nya anställda och att behålla de befintliga. Susanne Bromans kollega Cindi Portin konstaterade att socialarbetare, socionom YH och närvårdare är skyddade yrkesbeteckningar.
– Man kan anställa andra än närvårdare för vissa uppgifter. Men man måste ha yrkesbeteckning bland annat för att bedöma servicebehov och fungera som kontaktperson.
Omsorgsassistenter kan vara behjäpliga med personlig hygien, klädsel, måltider, rörlighet och utevistelse. Men det är inte en skyddad yrkesbeteckning, utan bara en delexamen.
Erika Eriksson från Ålands yrkesgymnasium berättade att antalet utexaminerade de senaste tre åren uppgått till 23, 38 respektive 28. I siffran ingår både vuxna och ungdomar.
– Vi planerar också en integrationsgrupp, alltså en specialutbildning för studerande med annat modersmål än svenska, sa hon.
Olika studiesätt
Conny Nylund, ordförande i stans äldrenämnd, frågade från publikplats varför man hade skilda utbildningar för unga och vuxna.
– Ungdomarna vill ofta ha lite mer tekniskt innehåll, så det handlar om att motivera dem, sa Erika Eriksson.
– Vuxna och unga har olika studiesätt: det är svårt att hålla vuxna studerande i skolan fem dagar i veckan, sa Petra Franzén-Holmberg, lektor i social- och hälsovård vid Ålands yrkesgymnasium.
Av de unga som blir färdiga är det enligt Erika Eriksson många som söker sig vidare, medan de äldre oftare blir kvar i yrket.
Jomalas kommundirektör Christian Dreyer undrade om behörigheter: om Åland får betala för att Valvira hanterar behörighetsfrågor och om det skulle löna sig för Åland att göra det självt inom ramen för självstyrelsen.
– Valvira gör det avgiftsfritt och därför är det billigast att låta dem göra det, sa Cindi Portin, och tillade att systemet också tryggar en rättssäkerhet för både de yrkesutbildade och klienterna.
Praktikplatser saknas
En annan tröskel är bristen på praktikplatser och så kallade Lärande i arbete-platser.
– Det bästa betyg studerande kan få är att deras LIA-arbetsplats vill ha dem. Så bjud in dem och få dem att känna sig välkomna, sa Petra Franzén-Holmberg.
Bettina Brantberg från Högskolan på Åland var inne på samma linje för deras studerande.
– Får vi inte praktikplatser för våra sjukskötare blir det svårt att examinera. Vi ser inte det här problemet i någon annan bransch än i sjukvårdsbranschen.
Stadens äldreomsorgschef Evelina Grandell Rosenlund lyfte fram schemaläggning som en faktor som kan locka eller stöta bort yngre arbetskraft.
– Vi behöver ha en dialog med dem: ”vad skulle få dig att stanna?” Kanske de uppskattar ledighet mer än lön, livskvalitet mer än karriär.
Lene-Maj Lindvall, fackligt aktiv närvårdare, sa att många närvårdare i dag vill ha en sammanhållen ledighet. Hon oroade sig dock för att låta omsorgsassistenter ta över för mycket av den personliga vården av patienterna.
– Om jag som närvårdare lämnar vidare sådant som kläder och hygien till omsorgsassistenter finns det risk att jag missar en bit av grundvården. Jag vill slippa diska och tvätta så att jag i stället kan koncentrera mig på klienten.
”Vi behöver ha en dialog med dem: ”vad skulle få dig att stanna?” Kanske de uppskattar ledighet mer än lön, livskvalitet mer än karriär.”Det säger stadens äldreomsorgschef Evelina Grandell Rosenlund.
