Borde Åland ta fram egna näringsrekommendationer eller duger de finländska? Lagtingets debatt kom att handla om allt från jordbrukets förutsättningar, upphandlingar och vetenskap till klimatpolitik. Alla enades ändå kring att det är bra att äta närproducerad, åländsk mat.

Obunden samlings åtgärdsmotion om att Åland borde Ålandsanpassa näringsrekommendationerna så att de grundar sig på det som är hälsosamt samt tar hänsyn till åländsk matproduktion, men inte beaktar klimatskäl, diskuterades i lagtinget på onsdagen.

Motionen fick brett stöd gällande lokalproducerad mat, men kring klimatet finns djupa ideologiska skillnader.

Johan Lindström (Ob), som presenterar förslaget, säger att det inte är vetenskapligt försvarbart att blanda ihop klimatpolitik och näringslära.

– Att klimatmålen ska styra vad barnen får på tallriken i skolan får orimliga konsekvenser för åländska produkter som kött, smör och mjölk, som fasas ut till förmån för mestadels utländska bönor och vegetabiliska substitut. Det är varken hälsosamt, hållbart eller ekonomiskt klokt, säger han.

Ett argument är stärkt självförsörjningsgrad.

Upphandla åländskt

Sandra Listherby håller det liberala gruppanförandet och är tydlig med att hon tycker att man ska följa vedertagna kostrekommendationer som baserar sig på forskning. Däremot pratar hon sig varm för att i upphandlingar till offentliga kök använda den verktygsbox som finns för att köpa närproducerade varor.

– Står det kött på menyn gör vi klokast i att välja åländskt kött.

Men hon anser inte att det styrs bäst genom kostrekommendationerna, utan med andra styrdokument.

Jordbrukets lönsamhet

Liz Mattsson (C) fokuserar i Centerns gruppanförande på det åländska jordbruket och de lönsamhetsproblem det står inför, som hon anser är det största hotet för åländsk matproduktion – inte kostrekommendationerna i sig, även om hon frågar sig vad som händer om ålänningar väljer importerade proteiner.

– Vi i Centern vill uppmana till att välja kvalitet framom kvantitet och alltid prioritera lokalt producerade livsmedel före importerade alternativ. Det är så vi tror att man skapar ett hållbart och livskraftigt Åland, säger hon.

Nina Fellman (S) ger stöd till resonemangen om både upphandling och jordbruk. Hon konstaterar också att det är rekommendationer, ingen lagstiftning, så varken biff eller bea tas ifrån någon.

– Jag ser inget att skämmas för i att kombinera kostråd med klimat till en helhet. Utan ett klimat vi kan överleva i spelar det ingen roll med resten.

Hennes slutsats är att de åländska kostrekommendationerna vill att man ska välja kvalitet.

– Vi ska äta bra mat, gott och vi ska helst äta närproducerat, som jag tror det står på affischerna.

Glada kossor

Social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj (S) avslutar debatten med att landskapet tagit till sig av den kritik som fördes fram från lantbruket på ett seminarium tidigare i år, vilket Nya Åland skrev om tidigare, och gjort anpassningar. Till exempel har man tagit fram nya affischer – med fler glada kossor – och man betonar även vikten av att äta lokalproducerat.

– Men jag ser inte att de finländska rekommendationerna strider mot något intresse här på Åland. Vi har gjort anpassningar och är beredda att lyssna, att lägga resurser på att fram egna rekommendationer, det ser inte jag som nödvändigt, säger han.

Motionen remitterades till social- och miljöutskottet.

TEXT:

Emma Harald

emma.harald@nyan.ax

Mer läsning

Nya patientavgifter snart klara

Se hela torsdagens presskonferens med Olena Zelenska

Landskapsläkaren om planschkritiken: ”Vi har sagt en vecka för feedback”