SÖK
MENY
Styckning och stoppning perfekt för lantbrukare
Under dagarna tre får kursdeltagarna lära sig mer om köttstyckning och korvstoppning.
– Det stora intresset vittnar om att det finns behov av specialkurser i mathantverk, säger projektledare Harriet Strandvik.
Ett växande berg av salami bildas på arbetsbänken intill korvstopparna. Det ser lekande lätt ut, trots att de som står vid vävarna säger sig vara nybörjare.
Det är dag två i den tre dagar långa kursen i köttstyckning och -förädling som arrangeras i ett av Ålands hotell- och restaurangskolas kök och är en fristående del i mathantverksprojektets Kustens Mat.
– Det fanns ett intresse och tack vare Leif Persson, som är expert på charkuterier, kunde vi arrangera kursen, säger projektledare Harriet Strandvik.
Persson kommer från det svenska nationella resurscentrumet Eldrimner och säger att han ”brinner för kött och chark” och att hållit kurser ”till samerna i norr och skåningarna i söder”, men det är första gången som han håller en praktisk kurs på Åland.
Med på kursen finns både yrkeskockar och de som är nybörjare på köttförädling.
– Det är intressanta utbyten och man kan alltid lära sig nya saker oavsett hur länge man hållit på. Och bara har man baskunskaper kan man göra mycket, säger Persson.
Massor av tips
En av kursdeltagarna är Frida Sjöroos från Gräggnäs gård i Geta.
– Då vi nyligen börjat med köttproduktion vid sidan om mjölkproduktionen passade den här kursen perfekt.
– Vi har fått massor av små praktiska tips. Till exempel hur man handskas med kött när det är fryst. Steker man köttfärsbiffarna som lite frysta behöver man inte ägg eller ströbröd – de håller ihop ändå, fortsätter hon.
Sjöroos är övertygad om hennes nya kunskaper kommer att komma väl till pass.
– Det sänker ribban och man vågar prova hemma.
Småskaligt växer
Owe Styrström som till vardags är kocklärare säger att också han har fått mycket ut av kursen. Att stycka kött och stoppa korv är knappast ingen större konst för många från de äldre generationerna, men kunskap är en färskvara och i dag har mycket kunnande fallit i glömska, menar Styrström.
– Tidigare så styckade man sitt kött på alla gårdar, säger han.
Trots att projektet Kustens Mat avslutas hoppas och tror Strandvik att nätverken som skapats kommer att leva vidare och att det också i framtiden kommer att arrangeras kurser i mathantverk. På Åland råder det ingen brist på intresse och potential, menar hon.
– I Sverige växer det småskaliga mathantverket och de börjar anställa personal. Jag hoppas att samma sak kommer att hända på Åland.
