SÖK
MENY
Strålande start på vallskörden
Den första vallskörden ser lovande ut för stora delar av Åland. På Gräggnäs gård är det bättre än man kunnat hoppas.
– Det är otroligt. Om man jämför med skörden förra året då det kom knappt några balar, säger Nicklas Sundqvist.
Han har skördat för fullt, 15 timmar om dagen, och säger att det är dubbelt mer gräs än ifjol.
– Det är över 20 balar på en hektar, man brukar räkna mellan 10 och 15 för varje. Ifjol fick vi 500 balar totalt, nu har vi 700 och vi har ännu 20 hektar kvar.
Han konstaterar att regnet och lite extra gödsel har hjälpt till.
– Sedan verkar det som att vallarna varit i vila och sparat krut, säger Sundqvist som nu kan andas ut lite inför sommaren.
– Nu behöver man inte köpa extra foder. Jag behöver 1200 balar totalt. Det blir nog en andra skörd, men tar den ganska sent.
”Ser mycket bra ut”
Och han är inte den enda som är ute och kör traktor glad i hågen. Den första vallskörden för de flesta på Åland ser bra ut, konstaterar Henry Lindström på Ålands producentförbund.
– Det kan variera från gård till gård, men det jag hört och sett när jag åkt runt är att det ser mycket bra ut. Det varierar vilken typ av vallar man har. Har man vallar som är två, tre år gamla har man säkert mycket bra skörd. Fjolåret var väldigt exceptionellt torr, så gjorde man insådd av vall ifjol är det inte riktigt bra på alla ställen och det ger effekt nu på första års vallen.
Han säger att det har stor betydelse för jordbrukarna att ha en första vallskörd säkrad.
– Det har varit ganska svalt väder, men det faktiskt så att de flesta grödor mår bra när det är svalt och det har kommit regn med lite jämna mellanrum och när det är svalt hinner grödorna ta upp det här regnet som kommer. Ifjol när det kom regn någon gång hann det knappt landa innan det avdunstade.
Torrt i djupare lager
Men det kan hända att det ännu är lite torrt i de djupare lagren av markerna.
– Jag såg från Sverige att man räknar att det fattas 100 millimeter regn och det kan vara så också här att fastän det ser bra ut nu och det kommit en del regn, så har det ändå inte förmått fylla upp markprofilen med vatten. Kan hända det är mest uppe i matjorden.
Har man börjat se mer på att anlägga dammar efter förra årets torka?
– Det finns ett ökat intresse för att se på vattenhushållningen. Nu har vi ju haft fjolåret som var extremt torrt och det här året inte heller varit så mycket regn. Men det kan komma år som vi kommer att få mycket regn och då ska man va beredd på den biten också. Innebär ju att för torra år behöver man kunna dämma upp och ha vatten för bevattning, för våta år behöver man se till att dikena är i skick och där har vi nog ganska eftersatt situation.
För att fixa diken och anlägga dammar finns det för tillfället inga stöd.
– Det är ett behov som man kommer lyfta fram. Om man går längre tillbaka i tiden fanns särskilda stöd för torrläggning och att öppna diken. Men det finns inte mera. Däremot har man tagit med stöd för täckdiken, när man gräver ner rör i åkrar så att vattnet ska kunna avvattnas snabbare. men det räcker inte.
