SÖK
MENY
Tuff kritik om sparkravet på gymnasiet
Det behövs mer pengar till gymnasieskolan för att studierna inte ska bli för dyra för eleverna. Det anser både Socialdemokraterna och Liberalerna.
I fredags klubbades finans- och näringsutskottet sitt betänkande om den andra tilläggsbudgeten. Den skarpaste kritiken från oppositionen gäller gymnasieskolan, både Socialdemokraterna och Liberalerna anser att det behövs mer pengar. Orsaken är den finländska reformen om förlängd läroplikt.
Nina Fellman (S) menar att landskapsregeringen missuppfattat vad lagstiftningen handlar om, men inte heller i tillräcklig grad beaktar vilka följder det får. De finländska kommunerna har till exempel upphandlat läromedel, framför allt digitala sådana, till sina elever. Numera går det inte att köpa digitala gymnasieböcker en och en – eller begagnade – utan eleven ska betala en licens, vilket gör utbildningen dyrare än förut på Åland.
– Gymnasiet har äskat om 200 000 euro för att sponsra det som behövs, men man får 114 000 euro. Det räcker inte. Och det är inte jag som säger det här, det är skolorna, säger Nina Fellman.
Hon anser också att det behövs extra stöd för att framför allt elever i yrkesgymnasiet ska komma i kapp efter pandemins distansundervisning.
– Många har haft det tufft och behöver extra stöd.
Socialdemokraterna vill finansiera satsningarna på gymnasiet med att ta bort höjningen av landskapsandelar för grundskola och äldreomsorg som landskapsregeringen föreslår i sin tilläggsbudget. Det är en knapp miljon av de 2 miljoner som regeringen vill föra över till kommunerna.
Nina Fellman menar att kommunerna nu går hyfsat, även utan höjningarna och att pengarna inte på något vis är öronmärkta för äldreomsorg eller skola.
Hon ser dem i stället som rena regionala stöd och säger att landskapsandelssystemet är uppbyggt så att de små kommunerna får mest pengar om de ges som landskapsandelar för grundskola.
– Samtidigt som pandemin mest påverkat Jomala och stan.
Liberalerna vill också ge mer pengar till gymnasiet, specifikt för att täcka upp för att läromedlen nu blir dyrare, men vill i stället ta pengar från likviditetsstödet till kommunerna.
Utred läroplikten
Både Socialdemokraterna och Liberalerna vill utreda den förlängda läroplikten på Åland.
– Här måste landskapet i brådskande ordning ta fram en Ålandsvariant, säger John Holmberg (Lib).
Han ser också att åländska gymnasieutbildningar tappar i konkurrenskraft om den kostar när dylika blir gratis i Finland.
Ett sätt att kompensera eleverna kunde vara att höja studiepenningen, tror han.
