SÖK
MENY
”Uthyrningen av Galaxy kändes som käftsmäll”
Det är gott om utrymme i Siljaterminalen i Åbo på torsdagsmorgonen drygt 20 minuter innan Galaxy ska avgå till Stockholm. Ett blandat sällskap som ser ut att åka på konferens står och småpratar i mindre grupper, ett par barnfamiljer väntar otåligt på att få gå ombord och en ensam ryggsäcksresenär samlar ihop sin packning.
Den nästan tomma terminalen symboliserar Tallink Siljas trängda situation och förklarar delvis de tuffa beslut som rederiet har varit tvunget att fatta för att få ordning på ekonomin: Galaxy hyrs ut till Holland där hon blir flyktingboende och Baltic Princess börjar kryssa till Kapellskär i stället för till Stockholm.
Ombord är däck sex utanför receptionen nästan helt tomt. Bakom disken räknar pursern Eila Vuorinen antalet passagerare.
– 326, det är riktigt dåligt. I går hade vi endast 100 efter att vi avgått från Mariehamn. Det är galet.
Med sin cirka 140-manna starka besättning betyder det att det finns mera personal ombord än vad det finns passagerare.
Ännu i juli ser det bra ut. Både Baltic Princess och Galaxy är fulla och passagerarantalet uppgår till över tusen. Det finns hopp om att trafiken äntligen kommer igång efter två tunga coronaår. Stämningen ombord är god och Vuorinen tror att de tuffa tiderna är förbi och att man går mot en ljusare framtid.
Vuorinen går av sitt arbetspass den 27 juli, nästa dag kommer chockbeskedet att hennes arbetsplats tas ur trafik och att hon riskerar att bli arbetslös.
Samma morgon vaknar Vuorinen hemma i Eskilstuna dit hon flyttade från Ekenäs som barn. Hon är då ännu lyckligt omedveten om de dåliga nyheterna. Hon kollar telefonen och ser att hon har en massa missade samtal.
– Jag trodde det hade hänt något med familjen, men det var släktingar som hade ringt och undrat vad jag nu ska göra.
– När jag öppnade mejlen såg jag vad det var frågan om. Det var inte ens första april så det kunde inte vara ett dåligt aprilskämt. Beskedet kom helt överraskande och kändes som en käftsmäll.
Inte heller intendenten Klaide Roschier kunde förutspå den dramatiska nyheten.
– Vi hade börjat planera höstens koncept, hurudan underhållning vi ska ha ombord och hur restaurangerna ska vara öppna. Vi hade stora förhoppningar om att allt skulle bli bra, därför kom beskedet som en jättestor besvikelse och vi fick glömma alla våra planer.
Tallink Silja för nu omställningsförhandlingar och osäkerheten är stor bland de cirka 250 som jobbar på Galaxy.
– Man reagerar olika, en del är arga, andra sorgsna, men alla funderar på framtiden – vem får bli kvar, vem måste gå?, säger Roschier.
För henne är framtiden tryggad. Hon är tjänstledig från sitt ordinarie jobb som butikschef på Baltic Princess och återvänder dit. Men någon glädje känner hon inte.
– Det känns orättvist att jag har arbetet kvar, medan så många andra inte har det. Men det finns inte riktigt några tröstande ord att säga annat än att det är sorgligt att det gick så här. Det har varit många tårfyllda farväl mellan sådana som kanske aldrig ses igen.
Också passagerna sörjer. Många stamkunder har kommit fram till purser Vuorinen och varit bestörta över att deras favoritfartyg försvinner. Två sådana är syskonen Tarja Helenius och Tuula Viitanen som båda har jobbat som hyttvärdinnor på Galaxy.
– Vi gör en avskedskryssning till Stockholm och hälsar på gamla bekanta. Det känns sorgligt och vemodigt att det gick så här, även om kunde förutspå att esterna hade något i görningen.
Helenius tar Vuorinen i hand och de skrattar åt gamla minnen. Men snart är minerna allvarliga igen.
Vuorinen har jobbat inom Silja Line/Tallink Silja sedan år 1996, de senaste 14 åren på Galaxy. Hon vet inte ännu hur det ska gå för henne. De som har jobbat längst har största chansen att bli omplacerade till Silja Symphony.
– Jag ligger just där vid gränsen och jag hoppas förstås att jag får fortsätta jobba. Men allt är osäkert och det är mycket spekulationer och tråkig stämning. När folk nu går av sina arbetspass kanske de inte kommer tillbaka och aldrig ser sina kollegor mera. Det är tråkigt och sorgligt.
I pianobaren på sjunde däck närmar sig klockan 13.30 då baren öppnar. Bartendern Anu Granroth plockar bland flaskorna och förbereder den splitternya kaffemaskinen.
Hon var på semester då hon fick veta att det här är hennes näst sista arbetspass på Galaxy.
– Det kom som en chock. Jag tänkte bara att va! – hur är det möjligt?
Granroth kom till Galaxy från Silja Symphony för åtta år sedan. Innan dess hade hon jobbat på fem av Silja Lines/Tallink Siljas båtar.
– Jag har trivts bäst på Galaxy. Här är det bästa gänget, vi är som en familj där alla pratar med varandra. Just nu är stämningen ganska dyster men vi kämpar på och försöker hålla humöret uppe även om ingen vet hur framtiden ser ut. Själv hoppas jag att jag får fortsätta på Symphony.
Rederiet erbjuder samtalsstöd och terapi
Besättningen har erbjudits möjlighet att tala som sina känslor och tankar. En diakon har följt med på några resor och rederiet har öppnat en samtalslinje dit man kan ringa och få stöd.
– Det känns bra att det finns möjlighet att prata med någon utomstående så att man inte bara pratar med sina kollegor. Det finns också en läkarstation i Stockholm som vi kan anlita för att få stöd och terapi, säger Granroth.
Hon har ännu en vakt kvar före den elfte september då Galaxy gör sin sista resa från Åbo till Stockholm. Där ska fartyget städas och tömmas innan hon styr mot Amsterdam och arbetskamraterna skiljs åt, kanske för alltid.
– Vi är ett toppengäng, det är så synd att allt tar slut.
Galaxy gör sin sista resa från Åbo till Stockholm den 11 september.
ÅU
