Val, skandaler, avhopp och märkliga klädval i ledarsidans nyårsöversikt
2024 har varit ett av de mest turbulenta åren i den åländska lokalpolitiken. Så här har ledarsidan resonerat.
Januari
I slutet av december meddelade Ålands riksdagsledamot Mats Löfström att han ställer upp i EU-valet. Beskedet slog ner som en bomb i det politiska Åland och nästan omedelbart fick Löfström kritik för att han inte påstods ha förankrat beslutet.
Nå, hur såg chanserna ut då? Små, förstås. Men inte obefintliga. Några svar fick vi dock inte, för lika plötsligt som valplanerna presenterades så drog Löfström tillbaka kandidaturen med familjeskäl som orsak.
”Även om det går att förstå beslutet så är det synd. För i och med att Nils Torvalds inte ställer upp för omval så var det faktiskt möjligt att nå hela vägen fram den här gången”, skrev Johan Orre i slutet av januari.
LÄS OCKSÅ
Anna-Maja Henriksson vann SFP:s lista och tog parlamentsplatsen med sina 50 000 röster. Det hade ändå varit spännande att se hur långt Löfström hade nått om han hade löpt linan ut.
I januari kom också en ny undersökning om digitala hot. ”Tankarna söker sig genast till metoo, till störtfloderna av röster och vittnesmål som sköljde över hela samhället och gav en insikt om hur fel vi hade hamnat, om hur gränser suddats ut och efterhand förskjutits alldeles för lång. Det gav ett brutalt uppvaknande, sorg och många starka känslor men samtidigt en gemensam, otroligt rörelse för att våga säga ifrån. Är det läge för en digital version av metoo?”, skrev Anna Björkroos.
LÄS OCKSÅ
Februari
I slutet av januari blev den så kallade vitboken i elhybridhärvan offentlig. Det var en av de mest omskakande politiska händelserna i åländsk historia och reaktionerna lät inte vänta på sig. Centerns dåvarande partiledare Veronica Thörnroos tvingades lämna över klubban, och efter flera dagars funderande lämnade hon också posten som talman i Ålands lagting.
”Beslutet att säga upp avtalet blev dyrt. Men lögnerna är det som slutligen krossar det lilla förtroende allmänheten hade kvar. Det blir regeringen Thörnroos bestående arv”, skrev Johan Orre.
LÄS OCKSÅ
Det var också dags för presidentvalets andra omgång och frågan som finländarna tog ställning till var: Pekka Haavisto eller Alexander Stubb?
”Ta din chans att göra din del av det demokratiska arbetet som allmän rösträtt ger dig – rösta i presidentvalet”, skrev Emma Harald.
Nu vet vi hur det gick. Finlands president heter Alexander Stubb.
LÄS OCKSÅ
Mars
I kölvattnet av den havererade landskapspolitiken skulle en ny talman utses. Omröstningen blev oväntat jämn och till slut avgjorde lotten. Jörgen Pettersson lottades fram till det politiska Ålands högsta företrädare och ledarsidan hakade på:
”Att valet avgjordes genom lottning är förstås ett oerhört svaghetstecken för Pettersson på ett personligt plan. Att det dessutom var partikamrater (Roger Höglund och Liz Mattsson) som fick resten av rösterna måste också vara besvärligt för den framlottade talmannen”, skrev Johan Orre.
LÄS OCKSÅ
I mars hamnade förslaget till gränslag, Finlands egen så kallade push-back-lag, på tapeten.
”Röda Korsets kampanj Veckan mot rasism pågår just denna vecka, på temat att ingripa mot rasism. Når budskapet fram till riksdagsledamöterna?”, skrev Susanna Skogberg.
LÄS OCKSÅ
April
Mariehamns stads planer att förnya Lilla holmen fortskrider. Som del i det ska den gamla paviljongen rivas och ersättas av en lekplats på en färgglad gummimatta formad som en påfågel. Detta föll inte allmänheten i smaken:
”Lilla holmens paviljong är ett bra exempel på en hälsosam och inkluderande aktivism som både avslöjat viktig information och som presenterat konstruktiva alternativ och möjligheter”, skrev Heidi Hendersson.
LÄS OCKSÅ
Maj
Den så kallade skyddsjakten av havsörn är het i debatten.
”Att döda vissa djurindivider för att rädda en annan är en av de mest omtvistade frågorna inom naturvård i dag. Vilka rovdjur får dödas, hur många, när och var? Det är en svår balans mellan känslor, etik och pragmatism. Dessa diskussioner blir ofta i fokus samtidigt som de problem människan skapar till stora delar går obemärkt förbi”, skrev Heidi Hendersson.
LÄS OCKSÅ
EU-valet närmade sig med stormsteg, och det ska sägas att intresset på Åland inte var överväldigande trots två åländska kandidatlistor.
”Ju fler åländska kandidater, desto större borde engagemanget rimligtvis bli. Alla vinner på att intresset för EU-valet ökar. Det finns också ett egenvärde i att ge väljarna faktiska valmöjligheter, vilket ju är en av grundpelarna i vår demokrati”, skrev Johan Orre.
”EU påverkar mer än vad vi tror, nu är det hög tid för oss att vara med och påverka vilket Europa vi vill ha”, skrev Anna Björkroos.
LÄS OCKSÅ
Juni
Ålands konservativa förening Urd väckte debatt i och ett avslag på sin Paf-ansökan på grund av att föreningen inte klarade landskapets inklusionskrav. Det var orättvist, tyckte Urd.
”Noga besett uppvisar företrädarna för dessa ”traditionella” åsikter egentligen starka likheter med just de politiskt korrekta vänsterideologer de kämpar mot. Samma lättkränkthet, samma propsande på att få stå oemotsagda, samma raseri mot det förkvävande etablissemanget, samma krav på att få Bli Hörda och få Ha Rätt. Det är nästan som att man unnar dessa plågade konservativa en egen Priderörelse. Kom ut ur åsiktsgarderoben, omfamna era sanna naturer! Släpp Urdarna loss det är vår!”, skrev Michael Hancock.
LÄS OCKSÅ
Midsommar infaller också i juni. Och det blir allt glesare mellan de åländska midsommarstängerna, vilket Björn Nylund efter en del detektivarbete kunde konstatera med säkerhet.
”Det är ett av flera tecken i tiden. Vi värnar våra traditioner i den meningen att vi vill att de ska finnas, men främst för att kunna konsumera dem – om vi känner för det. Samtidigt ökar våra krav på utbud, service och kvalitet. Billigt ska det vara också.
Detta gäller även på andra sidan vattnet. Midsommarfiranden som dragit tusentals besökare, en del under flera decennier, meddelar nu att det inte blir något. Byalag, hembygdsföreningar och idrottsklubbar kan inte längre samla tillräckligt många medlemmar för den här dagen. De prioriterar nypotatis och jordgubbar i lugn och ro med familjen före att vara stångkapten eller parkeringsvakt.”
LÄS OCKSÅ
Juli
Skägårdstrafiken kollapsar när linjeentreprenören Nordic Jetline avbryter trafik på alla sina linjer. Ett snabbt jobb av landskapet leder till att trafiken kan fortsätta utan avbrott, men skilsmässan är betydligt mer omfattande än så.
”Den slutliga kostnaden och personaldetaljer är en senare härva som troligtvis börjar nystas i nu. Att ge en annan aktör på marknaden uppdraget att överta alla löneutbetalningar, utan att Nordic Jetline formellt förklarats vara på obestånd, får betraktas som en oortodox lösning”, skrev Björn Nylund.
LÄS OCKSÅ
Augusti
Hållbar initiativ skakas av att två tidigare talespersoner kritiserar nuvarande ledning. Sedan följer ett par veckor av offentliga meningsutbyten, mellan HI:s dåvarande ledning och partiets nuvarande.
”Det är svårt, och kanske omöjligt, att som utomstående förstå exakt vilka alla beståndsdelar som utgör HI-krisen. Men en sak är säker, när två tidigare kärnmedlemmar och ytterligare röster i partiet vittnar om missnöje så borde man ta det till sig. Speciellt om man har en hög svansföring gällande att vara en platt, inkluderande och reflekterande organisation. Och ännu mer om man har dalande opinionssiffror. För det är problematiskt när en gräsrotsrörelse slutar lyssna på gräsrötterna”, skrev Heidi Hendersson.
LÄS OCKSÅ
September
Det är 30 år sedan m/s Estonia förliste. Nya Åland gör en specialtidning och tillgängliggör den digitalt för alla ålänningar.
”Vi vill på vårt sätt lyfta dem som på olika sätt bistod under den värsta fartygskatastrofen i fredstid i våra vatten. Men framför allt vill vi hedra alla dem som aldrig kom hem.”, skrev Anna Björkroos.
LÄS OCKSÅ
Oktober
Lumparland meddelar att pengarna i kassan börjar ta slut och behöver därför söka likviditetsstöd. Kommunen är inte ensam, flera åländska kommuner befinner sig i ekonomiska trångmål. Men hur blir det med krisande kommuner, behöver någon annan ta över dem? Och vem ska i så fall vilja göra det?
”Därmed är vi tillbaka på det försök till kommunreform som fällde regeringspartierna i tidigare val. Lumparland skulle då bli den första dominobrickan – om landskapsregeringen vågar fullfölja”, skrev Björn Nylund.
LÄS OCKSÅ
I oktober blev det också klart att vårdjätten Terveystalo köper Cityläkarna. Därmed finns nu bara ett privat vårdbolag på Åland.
”Det åländska privatvårdsmonopolet riskerar att bli ett problem. Speciellt eftersom vissa av kunderna enligt lag är tvungna att fortsätta handla – oavsett pris”, skrev Johan Orre.
LÄS OCKSÅ
November:
Obunden samling presenterar sin skuggbudget, men gör det i matchande kläder. Det ger ledarsidan anledning att fråga:
”Vad vill de Obundna säga med de nya stassarna, månne? Vill de vara den nuvarande landskapsregeringens begravningsentreprenörer? Riffar de lite på att de är coola som Blues Brothers? Eller, hmmm … Inte är det väl NMR de anspelar på, den terrorklassade, i Finland totalförbjudna högerextremistiska rörelsen som, som … Klär sig just precis exakt så där ..?”, skrev Michael Hancock.
LÄS OCKSÅ
December:
I Svenskfinland uppstår debatt om boken Respekt – en sexbok för killar av den svenska sexualupplysaren Inti Chavez Perez och flera rikspolitiker vill förbjuda boken utan att ens ha läst den.
”Sådant beteende fördummar det offentliga samtalet och leder i en farlig riktning”, skrev Tomi Riitamaa.
LÄS OCKSÅ
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.