SÖK
MENY
Att vara social med media
– Men hur kan du ha några vänner då?
Den där frågan skulle i alla sammanhang uppfattas som grovt oartig och suspekt, förutom när det handlar om att jag inte har något Facebookkonto. Det verkar som om avsaknaden av Facebooknuna får mig att framstå som en person utan socialt liv, och vad värre är, någon som inte ens kan skaffa vänner. Jag vet inte riktigt om det där stämmer. Jag hade Facebook en gång i tiden, men ledsnade. Det var bara långa lakan på skärmen med rapporter från någons bondgårdsspel. Nu har det satts en kålrot, lite senare har tydligen en aspartamsöt ko lagts till det virtuella stallet.
Jag har, så klart, inte märkt någon större skillnad på mitt sociala liv före och efter Facebook. Om det verkligen hade gjort mig till en skäggig enstöring skulle jag knappast skriva en spalt om det. Ibland glömmer någon att bjuda in mig till någon födelsedagsfest eller så. Oftast är det någon annan som ska gå som ringer mig och levererar lite gnäll över att man inte kan kryssa i mig till festen samtidigt som en trevlig inbjudan. Det tycker jag är lite pittoreskt.
Det är svårt att komma ihåg en tid utan mobiltelefoner. Att huttra i en sönderslagen telefonkiosk i januari för att få skjuts någonstans eller ändra någon plan var inte så kul. Jag har mobiltelefon, fast det är en Nokia med grönsvart skärm. När någon vill skicka en bild dyker ett fascinerande konstverk av skräptecken upp som ett meddelande. aDF7&”~-, kan det meddelas. Det är också lite fint. Är det sådär de pinsamma bilderna från i fredags ser ut inuti? Kanske inte, men ingen av de kommer någonsin att offentliggöras med mitt namn på. Lika svårt kan det vara att få syn på vad man faktiskt gör när man gör sig själv socialt medial. Läser någon verkligen det där kvittrandet? Blir det obehagligt ungefär där?
Håller jag nu på att på något sätt skryta med min luddism? Nej, nej. Jag vill bara påpeka att det finns mycket saker med sociala medier som vi aldrig skulle göra i något annat sammanhang. Skulle vi i något annat sammanhang sitta och berätta för andra om vad vi gör en gång i timmen?
Det är ganska genomtröskat det här med socialmedia. Många rader har redan skrivits. Bara en sak till: det som verkar givet på nätet är inte det i det verkliga livet. Noll vänner på Facebook säger faktiskt ingenting om allt annat som vi har att leva med och mot.
