SÖK
MENY
Dags för prao!
Plötsligt kom praoveckan och igår var min första praodag. På morgonen ville jag hellre gå till skolan som vanligt än att vara på prao. Jag var jättenervös kvällen innan, men igår märkte jag att det inte alls är något att vara nervös för.
Jag var orolig för att de skulle glömma bort att jag skulle praoa den här veckan. När jag gick upp för spiraltrappan till Nya Åland rusade tusen tankar runt i mitt huvud. Det var onödigt, de kom ihåg mig och allt gick bra. Alla har varit snälla hittills.
Dagen började med att jag fick läsa dagens tidning. Jag kände mig väl förberedd eftersom jag redan hade läst en del av den och därav blev klar rätt så snabbt. Efter det hade vi möte och jag fick se dagens schema. Ganska högt upp på pappret stod mina uppgifter. Shit, tänkte jag. Men det är iallafall bra att jag inte är sysslolös under min praovecka.
Nyan passar mig väldigt bra eftersom jag tycker om att skriva. Det är väldigt lärorikt att få uppleva en arbetsplats och att få se hur man jobbar på en tidning. Samtidigt känns det lite som en svenskalektion, men med mycket mera skrivande koncentrerat på samma dag. Roligt är det ändå!
Vanligtvis tänker jag inte så värst mycket om vad som händer runt omkring mig. Nu redan på min första dag har jag märkt att det händer många saker som jag inte ens brukar reflektera över annars. Faktiskt är det ganska roligt att få vara intresserad av vad andra gör och saker som händer.
Innan praon fick jag höra från många att allting skulle gå bra. Hur kan man veta sådant på förhand? Det är bara en förhoppning om att det ska gå bra. Ingen kan ju veta säkert hur jag kommer att klara av det. Jag förstår att meningen med det var för att lugna, men det är så många saker som kan gå fel. Tänk om jag hade snubblat direkt när jag kom in? Eller tänk om jag hade försovit mig och kommit sent… Nu har ju, tur nog, ingenting galet hänt men det skulle kunna göra det.
Mycket här är annorlunda än vad jag är van vid. Till exempel känns det väldigt konstigt att gå med skor inomhus. Men å ena sidan så är det rätt skönt att slippa ta av och på sig skorna varje gång man ska någonstans. Sommartid kan jag tänka mig att det blir ganska varmt med skorna på. Jag antar att man då har på sig sandaler eller liknande. Något annat som är annorlunda är lunchen. På lunchpausen gick jag ner på stan. Det kändes konstigt, nästan olagligt, att vara där mitt på dagen. I skolan är jag van vid att man inte får gå utanför skolområdet. Jag tillbringade lunchen med min mamma och passade på att berätta om min dag hittills. Det var väldigt trevligt och maten var god.
Min första praodag har varit bra!
