DELA
Foto: Jonas Edsvik

Din profil ser bra ut, Patrik!

Nu tar vi spaltskrivandet till nästa nivå!

Den mest positiva samlingsplatsen på nätet? Linkedin.

Inget onödigt gnäll där inte. Allt är toppen. I synnerhet arbetsplatsen eller uppdraget man har just nu. Och arbetsplatser och uppdrag man tidigare haft. Och alla andra arbetsplatser och uppdrag. Alla är 100 procent pepp vad det än gäller och vi ska väl inte vara sämre? Så nu kör vi!

Jag kan inte vänta att dela med mig av det här citatet! Som är ett inlägg från en okänd person som Linkedin föreslog som kontakt! Kanske för att jag hade klickat på någonting i misstag! Eller så har Linkedins användaranalyser visat att vi är själsfränder!

”Jag är verkligen glad att jag fått förtroendet av (företagets namn) att representera och utveckla försäljningen av detta mycket fina bolag. Jag kommer att ansvara för södra samt västra Sverige och ser verkligen fram emot den ljusa resa som (företaget) går emot”.

Javisst, det är en inställning jag verkligen stöder! Jag önskar hen all framgång i (företagets namn).

Vi är några på Nyan som gått med i Linkedin. Bra när man behöver få tag på sakkunniga inom olika områden och andra individer av intresse. Men eftersom ingen av oss söker nya utmaningar, vad jag vet, så är vi sparsamma med våra inlägg.

Men Linkedin ger sig inte. Det ena mejlet efter det andra trillar in:

”Det går bra för dig på Linkedin, Patrik!”

(På svenska: Det går inte bra. Här är några andra och mer framgångsrika Linkedinmedlemmar som kanske släpper in dig i sina nätverk om du frågar dem).

Eller:

”Din profil ser bra ut!”

(På svenska: En person har besökt din profil).

Verkligen? Den som är så intetsägande att det måste vara något fel på Linkedins logaritmer om någon bryr sig.

Men fåfängan vinner. Vem var det? Om jag klickar på den här länken… ”Se dina besökare”… där står det att någon tittade på mig för över 90 dagar sen. Vad denna någon heter får jag kanske veta om jag testar Linkedin Premium. Gratis tills dom börjar ta betalt.

Visst vore det skönt att få läsa några dystra Linkedin-inlägg då och då. Här är exempel på sånt som på något oförklarligt sätt skulle pigga upp undertecknad:

Någon i vårt härliga kontorsgäng har inte lärt sig använda toalettborsten.

På obligatoriskt morgonmöte om implementeringen av det nya kvalitetskontrollsprogrammet. Det första av flera. Kanske det blir roligare nästa gång. Men knappast.

Janne på exportavdelningen tog det sista kaffet utan att sätta på nytt. Han tycker väl att han kan göra vad han vill nu när han rodde iland kontraktet med (ett internationellt storföretags namn).

Höstkickoff. Omgivna hela dagen av konsulter och coacher. Tar det aldrig slut? Och nu ska det lekas också för att stärka lagandan. Tror jag gömmer mig på toan. Det blir åtminstone after work sen.

Ensam på after worken. Hallå, vart tog alla vägen?