Johannes Sundman i spalten: Glad moralisk midsommar
Moralitet är ett ämne som återkommer var vi än är och vad vi än gör. Våra liv är fyllda med moraliska avvägningar, även om vi ofta inte ser dem som sådana. Det som anses vara moraliskt och omoraliskt, etiskt och oetiskt, är annorlunda för olika kulturer och varierar beroende på tidsperioden. Det som är omoraliskt för oss kanske är moraliskt för en annan kultur, och vice verse. En förklaring till detta är att vår omgivning skapar och påverkar våra värderingar, men teorin skrapar bara ytan på alla frågor som uppstår vad gäller etik och moral.
För de flesta brukar inte etiska dilemman vara på liv och död, men för att få en känsla av det kan vi introducera en teoretisk situation. Spårvagnsproblemet är ett känt tankeexperiment som gör tydligt hur synen på etiska beslut kan till stor grad variera från person till person. Det mest kända exemplet beskriver en skenande spårvagn som är på väg att köra på fem personer. Vi har dock möjligheten att med en växelspak omdirigera vagnen till ett sidospår och således rädda de fem personerna, men som följd kommer en person på sidospåret bli påkörd.
Det kan verka som ett enkelt val, så låt oss byta ut personen på sidospåret till en familjemedlem eller nära vän. Skulle du fortfarande ändra spårvagnens bana? Och om vi en efter en tar bort personerna som kommer bli påkörda, när väljer du att inte dra i spaken? Experimentet visar hur vi alla drar olika gränser givet ett antal olika förutsättningar. En modifierad version av tankeexperiment har på senare tid börjat diskuteras inom området för självkörande bilar, huruvida passagerarens eller omgivningens säkerhet ska prioriteras om ett fel uppstår, och en olycka är oundviklig.
Men till vissa etiska frågor kan det verka som om det finns objektivt rätta svar. Det verkar för nästan alla vara moraliskt rätt att dra i växelspaken om det inte står någon på sidospåret som riskerar att bli påkörd. Situationens till synes moraliskt objektiva karaktär ger dock upphov till antagandet att moralen på något sätt är en övernaturlig lag, något som ofta hävdas inom religiösa cirklar. Men om moralen inte bestäms av en gud, varför skulle det vara moraliskt fel att låta någon dö om man kan rädda dem?
Evolutionär biologi ger en förklaring. Moralen anses enligt många sociobiologer vara ett resultat av evolutionära processer. Det är en teori som förklarar hur altruistiskt beteende, och känslor som empati och skam är fördelaktiga för människans överlevnad, och genom naturligt urval i stort sett blivit ett universalt drag hos alla människor. Förklaringen visar hur ”mellanrummens gud”, tendensen att hänvisa till en allsmäktig skapare när en naturlig förklaring inte har framställts, återigen ger vika för en naturlig, och inte särkilt extraordinär förklaring.
Jag hoppas att ämnet moralitet kan bidra till intressanta diskussioner under midsommarfirandet!
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.