SÖK
MENY
Hej – vad heter du?
I dag träffade jag Ålands diskrimineringsombudsman. Det är ett viktigt jobb hon gör. Människor får inte behandlas annorlunda på grund av att de har en viss etnicitet, religion eller ett handikapp.
I min nytryckta pro gradu avhandling, skriven vid Åbo Akademi, skriver jag om bilden av muslimer och islam i främst finlandssvensk och finsk media. Jag har sett på om det förekommer stereotypier och generaliseringar av muslimer i dagstidningars ledartexter. Jag har valt ut fyra olika händelser från tre olika decennier som kommit att uppmärksamma islam eller muslimer i massmedia.
De fyra händelserna är: ayatolla Khomeinis revolution i Iran 1979, Khomeinis dödsdom på författaren Salman Rushdie 1989, terrorattackerna mot WTC 2001 och Muhammedkarikatyrerna som publicerades i den danska tidningen Jyllands-Posten och fick stor uppmärksamhet både i öst och i väst år 2006.
Egentligen kan man inte tala om ”öst” och ”väst” i ett vetenskapligt sammanhang. Islamforskaren Karin Creutz vid Svenska Social- och Kommunalhögskolan menar att benämningen öst kontra väst bidrar till att polariseringen bara stärks. Dessutom är världen inte så svart-vit att den enkelt kan delas in i två motsatta delar.
Man kan inte dra allt för grova slutsatser av resultaten i min gradu eftersom mitt material är begränsat till ett femtiotal ledartexter och endast till fyra specifika händelser. Men de resultat jag kommit fram till är i alla fall intressanta.
För det första kan man se en tydlig skillnad i sättet att skriva om muslimer på 1970- och 1980-talen jämfört med hur man skriver i dag. Tidigare var man till exempel inte så noga med den rätta benämningen för människor som tillhör religionen islam.
I en ledartext från 1979 stöter jag på ordet ”Muhammedaner” istället för muslimer. Muhammedan är ett begrepp som antyder att muslimer ser Muhammed lika som kristna ser Jesus, som Guds son. Inom islam ses Muhammed som den sista profeten, inte som Guds son. Istället är det Koranen som kan liknas för muslimer det som Jesus betyder för kristna, nämligen en direkt sänd gåva från Gud.
Dagens ledartexter är mer diplomatiska och korrekta. Orsaken är säkert att det finns mycket fler muslimer bland oss i dag än vad det fanns för tjugo till trettio år sedan. Människor vet mera om islam i dag än vad man visste på 1970-talet. Världsreligionsundervisningen i skolorna har också blivit bättre.
Men ännu finns det mycket som kan förbättras. Människor bör ses som människor och inte dömas efter religion, utseende eller huvudbonad.
Någon (jag minns inte vem) har sagt att då man träffar en ny intressant person ska man först fråga vad hon heter istället för att fråga vilket land hon kommer ifrån. Det handlar om att lära känna en människa utgående från vem hon är, inte från vad för religion hon ”representerar” eller varifrån hon kommer.
NADINE ASCHAN
