MC-folk – de tror de äger hela vägen
De tror de är nåt! De tror de är tuffa!
De luktar avgaser och läder och de är SÅÅÅ sexiga. Enligt somliga. Mest dem själva.
De dör som flugor.
De gör allt för att hålla sig unga. Desperata grepp syns på både 50- och 60-åringar.
De tror de äger hela vägen. Bara för att de vågar köra hårt.
De är det vårtecken vi kan leva utan.
Inga Heller skakar på huvudet och suckar överlägset, som Baloo i Djungelboken när lillpojken ska fajtas. Tji, tji, tji. Alltså. Egentligen. Vad sysslar de med?
Det var inte så länge sedan hon själv kunde yttra saker som:
– Antingen skaffar jag mig en älskare eller en motorcykel.
Det är ju lite häftigt att säga så när man mognat lite och börjar tycka livet går på tomgång. Men ingetdera skaffade hon sig, kan hon meddela. Och är lika glad för det.
Långt ute i Europa blev hon förra sommaren nästan vittne till en motorcykelolycka. Ena sekunden kom ett par killar och susade förbi. Andra sekunden ligger de på vägen som skadeskjutna fågelungar. Om de överlevde vet hon inte. Men. Så snabbt det gick! Så tyst det blev.
Sedan dess har Inga Heller haft svårt för motorcyklister. Hon har blivit en anti-mc-tant.
Hon minns åkturerna med ”Pinnen” och ”Grodan” som 17-åring och hur nervös hon var att luta rätt i kurvorna. Fartens tjusning är hon inte främmande för. Hon drar gärna upp emot 35 km i timmen i fina jämna nerförsbackar.
Tjusningen att komma någonstans med egen muskelkraft känner hon också mycket väl. Att ta sig genom nästan hela Europa med hjälp av en motor är väl ingenting när man har egna muskler i vaderna. Eller hur?
Det här med dofterna sen. De säger att de känner dofter. Av avgaser då?
– De har inte en blekblå aning om dofter. De äter kolan med pappret på, som en annan inbiten cyklist uttryckte det.
Man kan ju undra om de har känt hela Östergötland dofta av vitklöver? Hur pustar av smultrondoft väller upp från de småländska dikena? Hur färjehamnen i Köpenhamn stinker fimp och öl? Eller hur Frankrikes solrosfält rasslar och doftar, helt obeskrivligt oemotståndligt.
Och ljudet då? Vad hör de av fågellåten? Av barnaskratten? Av svanarna som springer på vattnet?
Och djuren sen? Garanterat ser cyklisten fler harar sittande en bit fram på vägen i allsköns ro, bara väntande på att skutta vidare när lusten infinner sig. Cyklisten skrämmer inte. Därför ser cyklister massor av harar. Och rådjur. Och brun kärrhök. Och en och annan räv, örn, mårdhund och älg.
Sexet sen? Läder och motorer biter inte på allt kvinnfolk. Nej, ge hit en svett-, gräs-, blom-och frisk-luft-doftande gobbe med rediga benmuskler. En munter en, som gnolar och trampar på. Och inte spyr ur sig avgaser. En som snällt viker undan när det tuffa mc-folket dundrar förbi. Det är grejer det!