SÖK
MENY
Mina maskpengar stals
Ett bra sätt att tjäna pengar på är att sälja metmask och det gjorde jag förra sommaren på min dåvarande arbetsplats.
Varje kväll fick jag söka efter äckliga, ringlande, gråa slemtrådar och det var verkligen inte trevligt. Jag plockade ungefär 100 stycken varje kväll och sen sålde jag dem allihopa dagen efter på jobbet.
Det blev som en vana, att köra moped till mormor och morfars gård, gräva efter mask i deras gröna kompost. Jag använde gummihandskar, annars hade jag nog svimmat ifall jag hade hittat någon på mina händer.
Maskarna såldes och folk beställde till nästa dag om de hade tagit slut.
Slutresultatet blev 350 euro, så med pengarna stolt i min fina, lila plånbok som jag har fått av min morbror och hans tjej, stack jag iväg med min familj till Arlanda. Men jag och min syster fick inte veta vart vi var på väg, eller om vi skulle träffa någon.
Vi satt på flygplanet och visste fortfarande inte vart vi skulle – jobbigt med så sjukt hemliga föräldrar! När vi suttit i flygplanet ungefär fyra timmar var det dags att ta sitt handbagage, rätta till kjolen som hade hamnat snett när jag sovit i en konstig sitt-ställning och äntligen få stiga ur planet och se var vi hade hamnat.
Vi var i Spanien! Palmer, massor med fina bilar och snygga killar. Vi hyrde en jättefin Renault Megané cabriolet och körde omkring i den och alla snygga spanjorer visslade och skrek till oss. Ja, vem tackar nej till två unga blondiner?
Min mamma passade inte riktigt in, hon är en krulltott med svart hår. När vi satt på en restaurang så skulle vi äta lunch, men jag var inte hungrig så jag tog bara ett glas juice. Min plånbok låg snällt på bordet och sa inte ett pip.
När alla hade ätit och druckit färdigt tog vi våra kassar, väskor och jag fixade till mitt hår medans jag skulle ta plånboken. Men den var borta! Den låg inte på bordet, inte i buskarna och inte på marken.
Jag blev chockad och ledsen. Vi gick till polisen men jag förstod inte ett ord av vad poliskvinnan sa. Jag ville bara ha tillbaka mina maskpengar och mitt mopedkörkort. Men så kan det gå om man bara tror att man kan lägga saker hur som helst.
Jag hade ju förstås plånboken nära mig, men det finns verkligen smidiga tjuvar så det kan vara svårt att överlista dem, i alla fall för mig.
Pengar fick jag av min mamma som ersättning och det var jättesnällt, men det var ändå inte mina egna maskpengar som jag själv tjänat.
Det var en rejäl läxa för mig och mitt omdöme till att vara extra försiktig, speciellt ute i vida världen.
Jag var ändå inte så nöjd med fotot på mitt körkort.
