Mindre irrelevant än vanligt – Maxinge
Mitt första intryck av Maxinge center fick jag ett bra tag innan det öppnade och det var inte positivt.
Det var att se en Facebooksida som hundratals hade gillat. Bland dem fanns många i min egen ålder. Folk hade alltså uttryckt sin kärlek för ett koncept som inte existerade i någon annan form än som en tanke under konstruktion.
Jag ser poängen, det gör jag. Många stora institutioner i världen är byggda på enbart tankar. Att gilla deras Facebooksida är ett sätt att följa med i utvecklingen och få uppdateringar om hur arbetet går och vilka butiker som kommer finnas där. Men jag ser inte varför det är så intressant?
Mitt andra intryck av Maxinge center fick jag när jag såg öppningen på live-tv. Det var en inte oansenlig folkmassa som stod utanför H&M och högljutt och av någon anledning på engelska räknade ned till det ögonblick då de skulle få komma in. När de väl släpptes in jublade de och det irriterade mig hela torsdagen.
Var öppningen av en filial till en butikskedja som tills nu funnits tillgänglig både i Stockholm och på internet faktiskt en källa till personlig glädje för så många?
Det påminner lite om boken ”Köplust” av Stephen King.
Mitt tredje intryck var mer positivt. Det var absolut omöjligt att under lunchrusningen hitta en ”Dagens ålänning” bland stäpplöparna och gamarna i spökstaden Mariehamn så jag tog mig ut till Maxinge. Där tog det ungefär fem minuter.
På samma gång tog jag en titt på gallerian. Den ser fräsch ut. Väldigt svensk. Butikerna är riktade mot målgrupper jag inte tillhör, helt klart, men lokalen i sig är ganska trevlig.
Jag har senare förstått att över 10 000 människor var där under den första dagen. Skolklasser fick ledigt för att åka dit under dagen. Varför? Är det den klassiska åländska ”Vems-pojke-är-du-då-mentaliteten”?
Eller är det Ålands mest lyckade marknadsföring genom tiderna som övertygat folk om att det kommer att bli ett sant och personligt privilegium att få spendera sina pengar på Maxinge? Jag minns när S-Market öppnade i Jomala och visserligen var det mycket folk där men så vitt jag minns var det ingen som räknade ner eller jublade.
Eller är det för att vi ålänningar, notera att jag säger vi, är så utsvultna efter något nytt och spännande att vi tar vad vi kan få? Maxinge center är en fläkt av storstad som vi inte har haft här förut. En miniatyrversion av galleriorna dit tjejgäng går för att luncha på smoothies i amerikanska tv-serier. Ett ställe med stengolv och glasväggar dit vi kan gå för att känna oss trendiga och glamourösa en stund.
Missförstå mig inte. Jag tycker inte illa om Maxinge i sig och jag välkomnar förändringar. Jag kommer antagligen att handla där någon gång.
Jag önskar bara att folk inte skulle göra en så stor grej av det.