Mjau, boo boo och oink
”Koppetikoppetikopetti”.
Min kompis dotter leker med en häst på golvet. Min amerikanske man, som håller på att lära sig svenska, undrar vad i hela friden hon säger. Jag förklarar att det är ljudet för när hästar springer. På grund av bristande kunskap om hästlekar så har min man faktiskt ingen koll på hur det låter på engelska. Efter lite efterforskningar visar det sig att det är ”clippety-cloppety”, ganska likt ändå!
Värre är det med andra djurljud, har vi märkt i vår internationella samvaro.
Låt oss ta hundskall till exempel. På svenska voff, på engelska woof och på finska hau hau. På spanska säger hunden tydligen guau. Engelska språket har för övrigt flest ljud för hundskall (förutom woof finns ruff, growl, bow wow och yap) av alla språk – antagligen för att engelsktalande länder har flest hundar per capita.
En svensk gris säger nöff, en engelsk oink, den finska röh röh (??) och den franska groin groin. Den japanska grisen har total identitetsförvirring och säger boo boo.
Tydligen är katten en ganska internationell filur som kan klara sig med variationer på sitt mjau i flera länder. Förutom i Japan där de har god tidningssmak och säger ”nyan nyan”.
Kors läten börjar på nästan alla språk med bokstaven m, utom i Pakistan där de på urdu säger baeh.
Vad räven säger är fortfarande ett populärkulturellt mysterium. Orsaken till det är att vi mestadels har ljud för djur vi ofta interagerar med, typ sällskapsdjur och djur på bondgården. Få personer har haft ett samtal med en räv.
Det finns lingvistiker som tror att alla språk började med att vi härmade djurljud. Låter rimligt. Bevis på det är att det är viktigt för barns språkutveckling att mjaua som en katt eller skälla som en hund. De flesta första ljuden och orden är just djurrelaterade. Varför ett mjau eller ett mu är så enkelt att lära sig är för att de är relativt enkla och repetiva. De är också kopplade till något barn tycker är fascinerande.
Även vuxna fascineras av djurljud. Jag, exempelvis, jamar mycket. Det skyller jag på den virala mjauversionen av Billie Eilish hitlåt What was I made for. Googla den inte för då lära du fortsätta jama för oöverskådlig framtid.
Också när vi vuxna tilltalar djur gör vi det ofta med att härma deras ljud. Då är bara frågan vad en spansk hund tycker om finländarens version av deras språk. Kanske det låter som när vi pratar människospråk med brytning.
Kloppety klopp.