DELA
Foto: JOAKIM

Pengar och kontanter

    Hur ofta har du pengar på dig? Alltså pengar som som i kontanter? Sällan, är mitt personliga svar på den frågan. Och jag är inte ensam om att ha det så.

    Användningen av kontanter varierar stort i världen, men i Norden är den överlag låg. I Finland, Sverige och Norge är kontantanvändningen bland de lägsta i världen.

    Hur ser det ut i nästa generation då? Är det kort eller cash som gäller?

    Det är inte självklart kopplat till ålder tydligen, utan det finns skillnader i det ekonomiska beteendet hos unga utgående från var man bor. Åtminstone om man ska tro OP:s, alltså Andelsbankens, betaldata.

    I en OP-rapport från 2024 framgår att unga som bor i ”glesbygden och på landsbygden” blir självständiga tidigare än unga som bor i staden. Unga som bor utanför stan skaffar sig till exempel inkomster från sommarjobb i ett tidigare skede. Det är också vanligare att de flyttar hemifrån tidigare, bland annat för att studera, vilket gör att man då också börjar ta hand om den egna ekonomin på ett annat sätt. Som att skaffa olika banktjänster och betalar sina egna räkningar.

    Däremot använder barn mer betalkort i städer och tätorter än i glesbygden. I hela Finland börjar man i genomsnitt använda kortet vid nio års ålder numera. Jag minns inte ens när jag fick mitt första bankkort, men jag kan garantera att jag var äldre än nio.

    Det är såklart inte alla nioåringar som glider runt med ett plastkort i fickan, men redan från 15 år är det ändå rätt vanligt. Och det är också i den åldern som man själv börjar sätta in kontanter på banken, något som man tror kan kopplas till traditioner som konfirmationen och utexaminering från grundskolan.

    Att ta ut kontanter är inte heller så vanligt, av unga under 16 år tar bara hälften ut kontanter. Det är helt enkelt kortet, eller att betala via telefonen som gäller.

    Allt det här bygger ju såklart på att man som barn och ung ens ”har något på kontot”. Veckopeng och/eller månadspeng är ett återkommande diskussionsämne i många föräldragrupper. Ska man alls ge en peng? Vad ska pengarna i så fall användas till? Och inte minst; hur stor ska veckopengen vara?

    Undersökningar visar att veckopeng kan vara en god idé. Barn som lär sig om hur pengar funkar har större chans att få ekonomin att funka som vuxna. Veckopengen gör att man tidigt får träna på att hushålla med begränsade resurser och – förhoppningsvis lära sig pengars värde.

    Enligt en artikel från Svenska Yle att barn i Finland högst månadspeng i Norden. Artikeln börjar dock ha några år på nacken, så summorna ska nog tas med en nypa salt. Enligt texten får finländska barn i åldern 8–14 i genomsnitt en veckopeng på 6,35 euro, alltså cirka 27,60 euro i månaden. Veckopengen sägs vara lägst i Sverige, enligt artikeln, motsvarande 22 euro i månaden. En förklaring till statistiken kan vara att finländska barn ofta får månadspeng först i tioårsåldern, medan övriga nordiska barn får det tidigare.

    Men överlag tänker alla nordiska föräldrar lika. Ju äldre barn, desto större peng.