Samhället skulle kollapsa om alla blev delfinskötare
Det är mycket enkelt. Vårt vackra åländska samhälle, eller vilket samhälle som helst egentligen, skulle omedelbart kollapsa om alla skulle följa sina drömmar. Hur många av oss, när vi var små, drömde inte om att en dag bli delfinskötare? Att få tillbringa sina dagar med att träna de kreativa, magnifika delfinerna att göra små roliga hopp i bassängen, applådera med sina små gulliga fenor, eller göra andra bedårande delfinsaker.
Jag var såklart en av de små barnen med stora delfinfyllda drömmar, men sedan knackade livet på dörren. Vad hände sedan? Gick jag delfinskötarutbildning eller utbildade mig till marinbiolog? Nope. Jag blev statsvetare. Så, vad hände med mina drömmar?
Det känns som att det nästan är meningen att barn ska vilja ta hand om delfiner någon gång mellan 5 och 10 år.
Som förälder skulle man snarare genast tänka ”vad har jag gjort för fel” om barnet skulle klämma ur sig att dess framtidsdröm var att bli tjänsteman, eller kontorsadministratör. Man kanske rent ut sagt skulle bli orolig, för alla små barn ska ju vilja bli delfinskötare, musiker, författare, äventyrare, eller andra drömmiga, flummiga och statistiskt sett ouppnåliga yrken. Men tur det, att få barn i slutändan faktiskt följer sina drömmar, för samhället skulle bokstavligt talat kollapsa.
Tänk dig hur det skulle se ut. Att du en måndag går in på banken för att ta ett lån, och allt du möts av i hjälpdisken är en väldigt svettig delfinskötare som varken vet vad amortering är eller vad ränta är. Inget lån tas den dagen.
Eller tänk dig att du en torsdag går in på apoteket för att bli utskriven rätt medicin till dina medicinska besvär, och allt du möts av är en jazzsaxofonist som bara vet hur man spelar saxofonlicks och smöriga dansbandssolon. Du går hem den dagen med hjärtmedicin till din hosta.
Yrket ”influerare” växer idag, men kort sagt: en byggnadsarbetare som bara vet hur man tar snygga bilder på sin lunch, är inte bra på husbyggen. Samhället skulle alltså rämna, en byggnad i taget.
Så, vilken tur att livet är så tufft, och slår ner de flestas drömmar. Skulle det inte vara så skulle vi snart sitta bland ruinerna av ett samhälle med navelskådande författare, professionella ”äventyrare” och frilansande influencers. ”Följ dina drömmar, gör det som gör dig lycklig”. Humbug! Galenskap!
Följ inte dina drömmar, om du bryr dig om samhället!