Sötsliskiga kalenderdagar
”Äntligen är den här – Runebergsdagen med tillhörande drivor av Runebergstårtor” – den frasen har jag nog sagt ungefär lika sällan som: ”Jag tror jag hoppar över VM-finalen mellan Finland och Sverige – jag ser hellre reprisen av kulturprogrammet K-Special”.
Jag menar, hur många Runebergstårtor har du ätit i ditt liv, på riktigt? Vi snackar ju inte fastlagsbullar direkt – världens kanske godaste bakverk, i konkurrens endast med gräddmunken, hallongrottan, citronmarängpajen och drömtårtan.
Hur som helst, Runebergstårtan äts till minnet av nationalskalden Johan Ludvig Runeberg, en lirare som, enligt legenden, ska ha tryckt i sig ett dylikt bakverk dagligen fram till sitt frånfälle 1877. Tårtorna framställdes med kärlek av hustrun Fredrika – hmm, diabetes typ 2 fanns nog inte i vokabulären på den tiden.
Whatever, tillbaka till de betydligt mer välsmakande konditorivarorna igen – fastlagsbullarna. Och när jag säger fastlagsbullar menar jag precis just det – riktiga fastlagsbullar med mandelmassa och grädde samt florsocker på ”topplocket”, inget annat. Inga förbenade moderniteter som ”semlor med fyllning av äpple och Calvados ” eller ”semlewraps”, inga jäkla ”nachossemlor” eller andra monstrositeter och avarter som får det tålamodsrelaterade ”topplocket” att ryka hos oss traditionalistiskt lagda tvångsneurotiker. En gång för alla: ”Fastlagsbullar” med sylt är INTE fastlagsbullar, så är den saken fastslagen.
Andra tungt vägande kalenderdagar att sätta på minnet i år är förstås den ack så viktiga morotskakans dag (som ju var redan i går), den ryktbara mazarindagen som infaller den 13 mars, samt den kanske viktigaste högtidsdagen av dem alla – hallongrottans dag den 17 mars! Den 1 maj får vi naturligtvis heller inte glömma bort, då firar vi ju Budapestbakelsens dag för tusan – en såpass viktig dag att de flesta arbetsplatser till och med verkar ge sina arbetstagare ledigt, har jag noterat – inget går mig förbi som ni märker.
På tal om Johan Ludvig Runeberg och hans evigt tårtgräddande hustru, har även jag förmånen att bo med en sockerbagare av rang. Det är en ynnest för ett kakmonster av min beskaffenhet att närhelst andan faller på kunna släcka sockerbegäret. Hon är fantastisk min kära livsledsagarinna – och då menar jag inte bara som tillfredsställare av mitt outsinliga sötsug – utan även som den sockrigaste av drömtårtor, som med ett sammetslent inre perfekt balanserar upp de något syrligare egenskaperna hos mig.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.