SÖK
MENY
Spring hund, spring
Jag som kommer från en jägarfamilj och som vuxit upp nära skogarna i Lemland älskar naturen och allt i den.
Allt från de sjungande fåglarna till vinden i de stora tallarnas kronor och mossan som ligger som en matta på marken.
Redan som liten fick jag komma med på jakt. Då satt vi i jakttorn vid en åker. Jag hade svårt att vara tyst då.
Men numera är det helt underbart att bara få sitta tyst och lyssna på allt som finns i närheten och spana över åkrarna.
På senaste tiden har jag fått vara med och stå på riktigt pass, med jakthund skällandes i skogen, och man står och spanar in mot träd, i stället för brun jord som ligger i fåror.
Jag har vuxit upp med att spana efter djur, varje gång vi åkte bil satt jag och tittade ut på landskapet och sa till när jag såg ett rådjur på långt håll.
Jag är bra på att känna igen dem, så blir det bara. Jag har inte slutat med det, men jag är inte lika koncentrerad nu längre.
Det bästa med att fara på jakt är att få vara nära naturen och ingen bryr sig om vad jag har för kläder på mig. Jag vet att det blir kallt att sitta still, eftersom vi mycket sällan jagar när det inte blåser. Så kläder på och stövlar.
Är man i skogen så behöver man inte förvänta sig så mycket annat, enda rörelserna man egentligen gör är att gå till och från stället man står på.
Senaste gången jag var med på jakt så var jag med min pappa i Eckerö och ett jaktlag där. Jag stod inte med pappa på pass, men det gick bra ändå jag är ju van.
Vi for tidigt på morgonen ut till Eckerö och hade mycket kläder på oss. Jag har inte jaktkort än så jag får inte ha eget gevär, men snart så. Det intressantaste hände när vi stod på pass en bit från vägen, vi hade blivit dit skjutsade på en bil med flak.
Vi kunde höra pappas hund skälla någonstans där inne bland träden, och efter en stund såg vi ett eller två rådjur, men det var inget bra skottläge, de var en bra bit ifrån. Men det var annars så tyst i skogen och hundens skall är vackert, och man känner spänningen.
Hunden hade varit tyst ett tag då vi hörde något braka genom skogen bakom oss och adrenalinet började pumpa. Vi vände oss om och till min förtjusning fick vi se en älgko och hennes unge bara tio meter ifrån oss.
Vi stod tysta och jag kunde inte låta bli att le då det var så länge sedan jag ens sett en älg. Men jaktdagen slutade bra, och han jag stod med lyckades skjuta en bock.
Dagen före det hade vi varit på jakt, jag, min bror, farfar och pappa. Min bror och farfar hade stått på pass medan jag och pappa gick runt i skogen och kollade på pejlen var vår hund befann sig.
När vi stod vid en väg mitt i skogen hörde vi något bakom oss, och jag trodde jag skulle få vad vi ungdomar kallar hjärtattack när vi verkligen inte är redo och hoppar till. Men det var bara en morkulla som vi skrämt upp.
