SÖK
MENY
Från datastol till boxningsring
BOXNING. Snart har två år passerat sedan Emil Alm bestämde sig för att sluta med dataspel och istället satsa fullt ut på kampsport.
Nu är han bara en tävling ifrån att ta sig till amatör-FM.
– Jag har aldrig trivts bättre med livet än jag gör nu, säger han.
Det är enkelt att sätta upp målsättningar men svårare att genomföra dem. Emil Alm gjorde slag i saken. Han slutade helt med dataspel och satsade istället helhjärtat på en karriär som amatörboxare.
– Jag har alltid varit intresserad av och testat på olika kampsporter men länge blev det liksom aldrig något mer av det. Datorn lockade helt enkelt mer än träningspassen, säger han samtidigt som han poängterar att han verkligen inte har någonting emot att andra prioriterar annorlunda.
– Inget ont om dataspel. Det är skitroligt, men för min del blev det nästan som ett beroende. Jag prioriterade ofta dataspel framför andra aktiviteter under fritiden och till sist kände jag att det bara var ett tidsfördriv, jag kunde helt enkelt spendera min tid klokare.
Det fick vara nog. Emil Alm beskriver sig som en ”allt eller inget”-person. Sagt och gjort.
I januari 2015 började han gymma aktivt och några månader senare påbörjade han en nybörjarkurs i thaiboxning.
– Att det blev just thaiboxning var nog en slump. Kursen passade bra in i mitt schema och på den vägen är det.
Nybörjarkursen varade över 12 veckor och efter den sökte han sig till Hilti fightcenter.
– Jag ville tävla. När jag går in i någonting så gör jag det till 100 procent. För mig var det aldrig aktuellt att bara träna. Jag ville känna på hur det var i ringen i samband med match.
Via Hilti fick han dock inte tävla i vare sig Finland eller Sverige.
Han sökte sig därför vidare och hamnade slutligen i Porvoon Nyrkkeily (PONS), en boxningsklubb i hemstaden Borgå.
Men i och med att 26-åringen sedan flera år bor på Åland tränar han mestadels på egen hand. Till sin hjälp har han tränarna Karre Antonen i Borgå och Walle Wahlsten på Åland.
– Jag försöker åka över till Borgå så ofta det bara går. Men det är tufft. Det blir väl inte mer än en gång i månaden kanske.
Att träna på egen hand är i sig inget problem för Emil Alm. Däremot saknar han lämpliga sparringpartners.
– Boxningen är begränsad på Åland. Det finns knappt seriösa boxare här och av dem är ingen i min viktklass.
Detta resulterar i att amatörboxaren allt som oftast tränar mot betydligt tyngre motståndare.
– Jag brukar sparra en–två gånger i veckan och då mot någon annan kampsportare. Vissa av dem kan väga upp emot 100 kilo, vilket är jobbigt för mig som väger 60 kilo, eftersom snabbheten är på en helt annan nivå. Klart det är hårdare smällar men samtidigt långsammare sådana och inte i samma fart som när jag tävlar.
– Men det finns också en fördel med det. Psykologiskt känns det alltid lättare att gå match mot någon i min egen viktklass efter att jag tränat mot betydligt tyngre killar. Kan jag ta smällar av någon som väger 100 kilo ska jag ju absolut kunna ta det av någon som väger 60.
Hittills har Emil Alm, vars artistnamn inom boxning är ”The Rabbit” (kaninen), vunnit samtliga sina tre matcher. Nästa mål är amatörtävlingen TUL i Helsingfors.
Vinner han den väntar amatör-FM.
– Och det är mitt stora mål just nu. Det skulle vara fantastiskt att få tävla i FM och genom det få gå matcher mot de allra bästa i Finland. Det är dit jag ska.
Självförtroendet är det inte fel på. Men samtidigt är Emil Alm också en ödmjuk person.
– Jag har aldrig trivts bättre med livet än jag gör nu. Boxningen har många positiva kringeffekter. Den ger mig ytterligare energi i vardagen och har gjort mig till en mer självständig person.
– Uppstår ett problem så tar jag i det och löser det. Så var det inte förut. Inte på samma sätt. Då sköt jag ofta upp problemen. Tänkte att jag tar hand om dem senare.
Emil Alm vill också lyfta fram att boxning, enligt honom, är så mycket mer än bara två personer som pucklar på varandra.
– Man måste kunna se boxning ur ett större perspektiv. I grunden är det en perfekt träningsform som lämpar sig för, och som skulle gynna, alla. Vem har sagt att man måste gå matcher? Det är ju helt och hållet upp till var och en. Vill man inte så kan man helt och hållet bara fokusera på träningen. Slå mot mitsar eller säck, till exempel.
– Sen är jag överlag trött på folk som uttalar sig om saker de aldrig ens testat på. Boxning är både psykiskt och fysiskt otroligt krävande och när det kommer till själva utförandet ligger det mycket jobb och tanke bakom varje slag och steg man tar i ringen. Det är inte slagsmål, det är sport. Jag skulle ha större förståelse för om någon som faktiskt tränat boxning säger sig ogilla sporten. Men de flesta kritiker är ofta just de som aldrig provat på.
