SÖK
MENY
Nöjer sig inte med silver
FOTBOLL. Det var först efter den oavgjorda matchen i Helsingfors som Philip Mantilla på riktigt förstod att titeln låg inom räckhåll. Nu är IFK bara en match ifrån ett potentiellt guldregn.
– Jag nöjer mig inte med silver. Det ska vara guld, säger Philip Mantilla.
IFK Mariehamn består inte av guldgossar. Inte i ligasammanhang. Bara två av lagmedlemmarna har någon gång vunnit en nationell högstaliga – Anthony Dafaa med SoNy Sugar i Kenya och Aleksei Kangaskolkka med finska MyPa (”Allu” var då junior och stod endast för ett inhopp under hela säsongen).
Men på söndag kan det bli ändring på det. Seger mot Ilves och saken är klar. Oavgjort och chansen finns.
Philip Mantilla har under året huserat både i försvaret och på mittfältet. Senast, mot FC Lahti, var det hans högerfot som låg bakom båda målen. Dever Orgills 1–0 kom via en hörna slagen av Philip Mantilla och Jani Lyyskis 2–0 via en frispark.
Philip Mantilla, vad talar för att ni vinner mot Ilves och därmed tar guld?
– Jag tycker att vi under säsongen gång på gång visat att vi är ett starkt kollektiv med bra försvarsspel. Får vi dessutom igång vårt anfallsspel och kommer runt på kanterna så som vi brukar så ska inte Ilves kunna stå emot oss.
När under säsongen kände du att detta kunde gå vägen? Att IFK verkligen hade guldvittring?
– Helt ärligt, under landslagsuppehållet före HJK-matchen så trodde jag inte på guld. Så klart kände jag att det fanns en chans, men jag tänkte ändå att om vi slutar inom topp tre så har vi gjort det jäkligt bra. Men efter 1–1 i Helsingfors existerar bara guld för mig. Jag nöjer mig inte längre med silver.
Bygger vidare på lagkänslan
Enligt Philip Mantilla är söndagens match den hittills viktigaste i hans karriär.
– Absolut. Jag har aldrig spelat om en ligatitel förut och att få göra det på högsta nivå är få fotbollsspelare förunnat.
IFK-målvakten Walter Viitala, som tidigare har en silvermedalj från sin tid i FC Honka, stämmer in.
– Det känns lite som en ”en gång i livet”-möjlighet. Man måste komma ihåg att det finns oerhört bra fotbollsspelare, med framgångsrika karriärer, som egentligen aldrig vunnit någonting. Nu har vi fått en chans som vi eventuellt aldrig får igen. Då måste vi ta den, säger han.
Walter Viitala menar, som så många andra, att den goda atmosfären i klubben ligger bakom framgångarna. Och enligt honom är det också genom den IFK ska ta guld.
– Det är svårt att sätta ord på den känsla jag har i kroppen just nu, men när jag tittar mig omkring i omklädningsrummet efter varje match, varje träning så slås jag alltid av samma tanke: Ingen verkar stressad. Alla är glada, stolta och fulla av självförtroende.
– Det är som att vi, oavsett resultat, bara bygger vidare på lagkänslan och lagsammanhållningen. Och det har jag faktiskt aldrig varit med om tidigare. Inte på det här sättet.
Dafaa ser ut att missa matchen
Tränare Peter Lundberg ser också han fram emot vad som komma skall.
– Så klart blir det både spännande och roligt på samma gång. Jag hoppas och tror på en bra inramning, säger han.
IFK har mött Ilves två gånger tidigare under säsongen och vunnit båda mötena.
Peter Lundberg, vad tycker du talar för att ni vinner även denna match?
– Ilves är ett bra lag med ett starkt mittfält. Men jag hoppas att vi kan visa att vi är lite mer kompletta över hela planen och att vi lyckas dra fördel av hemmaplanen och matchens inramning.
IFK kommer till matchen med nästintill fulltalig trupp. Anthony Dafaa (lårskada) är troligtvis den enda som tvingas stå på sidan.
– Med största sannolikhet spelar han inte. I morgon (läs: i dag) undersöks han i Åbo och först efter det vet vi mera, men som sagt: troligtvis spelar han inte, säger IFK:s fystränare Kristoffer ”Kricke” Weckström.
Mittfältaren Gabriel Petrovic (vadskada) stod över bortamatchen mot FC Lahti senast och är också han ett osäkert kort.
– Det är ovisst om han spelar. Vi hoppas det. Tanken är att han ska träna med laget i morgon (läs: i dag) och efter det får vi utvärdera på nytt. Mera än så kan jag inte säga, säger Kricke Weckström.
