SÖK
MENY
Avspark ikväll klockan 17- Forsell är redo att bära IFK
FOTBOLL. Han är bara 24 men närmar sig 100 ligamatcher för IFK Mariehamn.
Nu ska ”veteranen” Petteri Forsell ta Grönvitt mot nya höjder.
– Vi ska ta den Europaplats vi skulle ha haft i fjol, säger Karlebysonen i en långintervju inför ligapremiären mot Jaro på söndag.
När Petteri Forsell, då 19 år gammal, kom till IFK Mariehamn från VPS inför 2010 års säsong var målsättningen att ta sig vidare ut i Europa inom två år.
Det dröjde två och ett halvt: i augusti 2012 köpte turkiska Bursaspor – som hade vunnit ligan två år tidigare – Petteri Forsell av IFK. Men tiden i Turkiet blev tuff för Forsell som fick minimalt med speltid, och när han fick chansen att lånas ut till Grönvitt 2013 tog han den.
IFK visste var de hade Forsell, och Forsell skulle inte behöva övertyga en nytt lag och en annan tränare än Pekka Lyyski om sina förtjänster i offensiven. Men skador störde Petteri Forsells comeback och det blev bara åtta ligamatcher innan det fem månader långa låneavtalet var till ända.
Grabben från Karleby var klubblös under hösten 2013, och valde 2014 att vända tillbaka till IFK Mariehamn där han i fjol vann den så kallade ”Lejonbörsen” i Veikkausligan som den spelare som samlat på sig flest poäng som en av planens tre bästa spelare i ligamatcherna. Forsell var överlägsen etta med sina 33 poäng, åtta före SJK:s Cedric Gogoua.
Landslagsuppdrag
Lägg därtill elva gjorda mål samt flera landslagsuppdrag och bilden av 2014 som ett succéår för Petteri Forsell växer fram.
Men Grönvitts nummer tio är inte helt nöjd när han blickar tillbaka på fjolåret.
– Njae, jag hade velat göra mer poäng, men det går inte alltid som man vill. Vi hade en period när vi inte vann på sju raka matcher under sommaren och då gjorde jag inte en enda poäng. När laget spelar dåligt gör jag det också, så jag hoppas att vi slipper de värsta svackorna i år, säger Petteri Forsell när Nyan slår sig ned med mittfältsstjärnan på WHA för att prata förväntningar inför 2015 års Veikkausligan.
Länge pekade mycket på att han inte skulle behöva ha några förväntningar alls på ännu en säsong i Finland.
När Petteri Forsell skrev på för IFK 2014 var det ett så kallat 1+1-kontrakt, där han var fri att gå vidare i karriären om någon utländsk klubb visade intresse. Till och med IFK och klubbdirektören Peter Mattsson sträckte ut en hand för att hjälpa Forsell ut i Europa, men under vintern har det utlandsintresset varit svalt – trots att Forsell hörde till landslagets bästa spelare när Finland slog Sverige och kryssade mot Sudan i Förenade arabemiraten i januari.
– Jag måste säga att jag är lite förvånad över att jag inte har hört om något konkret intresse från någon klubb. Men nu vet jag att jag måste spela ännu bättre bara. Sen är ju finska ligan ganska ointressant ute i världen, får en engelsk klubb ett erbjudande om en finsk spelare skrattar de nog lite. Jag måste höja min nivå helt enkelt, och visa vad jag går för om jag får chansen.
Blev du besviken?
– Ja, på mig själv. Det var väl en vecka där man var lite ledsen. Men om man går runt och är sur och slarvar med träningen så straffar man ingen annan än sig själv. På slutet har det känts bra igen och nu väntar jag bara på att ligan ska börja.
På söndag klockan 17 begår IFK Mariehamn ligapremiär borta mot FF Jaro.
– Alla jag känner där kommer nog och tittar på matchen så det ska bli roligt. Jag tror att vi kommer att göra det bra mot Jaro, vi har känts bra de senaste matcherna och stabila.
IFK Mariehamn har radat upp flera matcher på försäsongen där man har hållit tätt bakåt, efter två ligasäsonger där Grönvitt hört till de tre lag som släppt in flest mål.
Är defensiven prio ett i år?
– Vi har koncentrerat oss mycket på försvarsspelet, och det ser man resultatet av nu. Man vinner nog fler matcher när man håller nollan än om man släpper in mål så det är bara bra.
Hur påverkar nyordningen dig som offensiv spelare som älskar anfallsspel?
– Även om jag gillar offensivt spel så gillar jag ännu mer att vinna. Om tränarna säger att vi ska göra så här för att vinna matcher så lyssnar man.
– Jag tänker mer på försvarsspel än förut. Men min huvuduppgift är ändå att jag ska göra poäng.
I fjol snackades det om medalj, men ni slutade femma i ligan. Vad gick fel?
– Den enda orsaken jag kan komma på var att vi släppte in för många mål. Men det känns bra att vi börjar rätta till det nu. Truppen är lika bra som i fjol så chanserna på medalj ska vara lika stora. Vi har två chanser på en Europaplats (cupseger eller en topp tre-ligaplacering), och det ska vi sikta på.
Du har gjort 91 ligamatcher för IFK. Hur mycket har ditt ansvar vuxit med åren?
– Det växer ju äldre man blir. Jag förväntas leda vårt anfallsspel och på så sätt blir jag en bärande spelare. Många unga killar kanske kollar lite på hur jag gör på träningar och så, även om det kanske inte alltid är det bästa.
Varför då?
– Var och en har ju ansvar för sig själv. Jag är säker på att jag gör alla stretchövningar som man ska, även om jag inte tycker att det ger mig något. Jag gör det för laget och för att man ska.
Har du ett ansvar som förebild?
– Jag är en förebild för dem som vill ha mig som förebild. Men jag gör inget annorlunda eller blir någon annan för det. Jag är Petteri Forsell, samma kille som jag alltid har varit och kommer att vara. Sen vill jag såklart göra allt på planen för att de som följer oss inte ska bli besvikna. Fotbollen är en så stor del av mitt liv att jag inte vill göra det dåligt.
Skänker ligafotbollen dig samma genuina glädje som den du upplevde som pojklagsspelare i Karleby?
– Det är en annorlunda typ av glädje. Man är gladare efter en vinst nu, mer besviken efter en förlust. Alla känslor man har kring sporten är starkare. Man får inga sådana känslor någon annanstans än i fotbollen, och det kommer bli svårt att få dem efter karriären.
Räds du redan nu dagen du lägger av?
– Nog har det hänt att man har tänkt på det. Men jag hoppas kunna fortsätta spela fast jag är över 40 år.
Vad vill du göra efter karriären?
– Jag kan tänka mig att bli snickare, för jag är ganska bra på det redan. Sen kan man ju bli tränare också. Jag har inte funderat så mycket på det, men någonting vill jag ju göra.
Ska Petteri Forsell definiera sitt tränarskap kanske en frisparksskola kan vara något. Lagkamraten Jani Lyyski beskrev Forsells 30- och 40-metersprojektiler som ”värda entrépengen” häromåret, och högerfotade Forsell skjuter lika bra med vänstern.
– Jag försöker att stanna kvar en kvart efter varje träning för att träna frisparkar. Den här veckan blir det nog ännu mer inför premiären.
Hur kommer det sig att du är lika bra att skjuta med båda fötterna?
– När jag spelade i GBK:s pojklag hade vi en vänsterfotad kille i laget. Han sa alltid att han hade bäst vänsterfot av oss. Sen började jag träna upp mig så pass att jag kunde slå honom i en tävling. Efter det var han tyst.
Hur stor betydelse har drivkraften att överbevisa folk påverkat din karriär?
– Många gånger har det nog betytt en del. Men det är inte huvudsaken. Nu tränar jag för att bli bättre, inte för att bevisa något.
