VÅGBRYTARNA (eller Vägen till Ö-spelen del 1)
TRIATHLON. Den ene är bollsportaren som bytte riktning och fick en andra chans som konditionsidrottare. För den andre blev idrotten ett vapen i kampen mot mobbarna.
Jenna Gestranius och Marcus Brandt är två av Ålands Öspelshopp i triathlon som inte drar sig för nya träningsupplägg.
Nyan mötte duon under ett pass med en vågmaskin.
Vi kan inte svära på det.
Men känslan är att Ålands sjösäkerhetscenter är svårslaget när det gäller udda uppladdningsplatser för Öspelsdeltagarna. Marcus Brandt har aldrig varit mycket för givna ramar.
– För att utveckla träningen och inte köra på i samma mönster gäller det att tänka kreativt. Just känslan av öppet vatten är bra att ha med sig inför säsongen; man får någon kallsup här och där, men det gäller att behålla tekniken i simningen, säger Marcus Brandt.
– Jag är tacksam för att Marcus tar med mig på sådana här grejer. Vi sporrar varandra när vi blir trötta, fyller Jenna Gestranius i.
– Den här träningen tror jag är bra för att man inte ska få panik den gången förhållandena inte är perfekta på tävling. Man vet att man klarar av simningen även om vattnet inte är spegelblankt.
Jenna Gestranius har idrottat sedan barnsben, men har sitt ursprung i en bollsport så långtifrån en extrem konditionssport som triathlon man kan komma.
Badmintonspelare
– Jag växte upp med badminton och spelade på ganska hög nivå. Triathlon började jag med som rehabilitering för en skada, och sen var jag fast i sporten. Det är stor skillnad på badminton och triathlon, men samtidigt var jag alltid konditionsstark när jag höll på med bollsporter. Jag var mer en spelare som sprang sönder motståndet än en sådan som briljerade tekniskt, säger Gestranius som fick en andra chans i sitt idrottsliv tack vare triathlon.
– Jag flyttade från Åbo till Åland, och här finns det begränsade möjligheter för badminton eftersom man behöver en sparringpartner. I triathlon kan jag styra själv när jag ska träna, och sett i backspegeln skulle nog den här sporten ha passat mig redan från första början. Jag gillar att testa mina gränser, och triathlon blir en meningsfull utmaning.
Marcus Brandt har sysslat med konditionsidrott ända sedan orienteringsåren i skånska Hässleholm där han växte upp. I prishyllan ligger ett par medaljer från ungdoms-SM i orientering, och numera är han också svensk mästare i duathlon (som triathlon, men utan simning).
– Jag får köra tre olika grenar i triathlon (simning, cykling, löpning) och det passar mig som älskar att träna. En vanlig vecka är jag i Mariebad och simmar vid klockan sex, sen åker jag hem och skjutsar barnen på dagis och går till jobbet. Efter att barnen har lagt sig på kvällen händer det att jag sticker ut och löper också.
Hur ofta får du höra att du är galen?
– Ofta. Men det ser jag bara som något positivt (skratt).
För Marcus Brandt har idrott alltid spelat en stor roll i livet. Som liten blev det också ett vapen mot dem som försökte trycka ned honom.
– Min dyslexi gjorde att jag blev mobbad från tidig ålder i skolan. Idrotten blev mitt sätt att hävda mig och visa att jag var duktig. Jag fick min bekräftelse där. Och jag blev kreativ tack vare idrotten. Jag lärde mig att man kunde komma runt olika hinder. När vi hade glosförhör i skolan skrev jag in svaren i bokplasten, satte mig nära fönstret och när solen lyste in på plasten såg jag vad jag hade skrivit. Lärarna upptäckte det aldrig.
Siktar på topp tio
När det gäller träning tar varken Jenna Gestranius eller Marcus Brandt några genvägar. Frågan är hur långt det räcker på Jersey.
– Det är ett hårt startfält, men jag åker inte dit bara för att. Jag har kollat resultat från tidigare Öspel, och jag vill göra det här ordentligt för att kunna hävda mig. Blir jag bland de tio bästa är jag nöjd, säger Jenna Gestranius.
– Man vet aldrig vilka som kommer med. Men min målsättning är att göra min snabbaste olympiska distans. Då är jag nere på 2.05, 2.07-någonting, sen får vi se vart det räcker, säger Marcus Brandt.
<04_brödtext_noterat>
Fotnot: Efter kvällens nyhetssändning i Åland24 visas ett reportage om Jenna Gestranius och Marcus Brandt.
Avsnittet är det första av fyra i vår intervjuserie inför Öspelen på Jersey.